Insändare som aldrig blev publicerad
Nio av tio insändare som jag skickar till Göteborgs-Posten brukar faktiskt bli publicerade. Men någon enstaka gång, så möter jag motstånd hos insändarredaktionen där. Varför är fortfarande en gåta för mig.
Nedanstående insändare refuserades uppenbarligen. Jag vill bara inte tänka tanken att det beror på den underliggande kritiken av några av G-Ps medarbetare, men den tanken ligger inte alls särskilt avlägset.
På G-Ps hemsida kan man hitta en karta som visar vilka matställen man har testat. En mycket uppskattad service, med många trevliga funktioner.
Men när man zoomar ut på den där kartan, så ser man något mycket märkligt. En stor area, många gånger större än centrala Göteborg och där mer än en tredjedel av Göteborgs befolkning bor, är nästan helt tom! En enda pinne finns det där.
Det borde egentligen vara två, men den andra har man tydligen missat. Och egentligen ligger den ändå inte på Hisingen per se, utan på en holme i älven.
Är då Hisingen en enda stor, gastronomisk öken?
Nej, naturligtvis inte! Vi har massor av ställen där man kan få sig en bit mat. Från de enklaste pizzerior via underbara små lunchrestauranger till rena lyxkrogar med fullständiga rättigheter.
De flesta av dem har stora parkeringsplatser med gratis parkering, och för den som inte bor innanför den ringmur av så kallad trängselskatt som tydligen snart skall byggas, så blir det alltså ett betydligt billigare alternativ än att ge sig in i centrum för att äta, om man är hänvisad till bil.
Hur kommer det sig att Hisingen är så försummad av G-Ps testryttare? Är det helt enkelt så, att det är “häftigare” att visitera guldkrogarna i centrum, än att ge sig ut på äventyr på bonnvischan?
Björn Felten, Säve