Ärtsoppa samt konsten att hacka lök

Ärtsoppa. Visst ligger det väl ett lumparskimmer över den maträtten? De som gjort lumpen vet det. De som känner någon av oss försvinnande få, ännu levande, som gjort lumpen kan inte ha undgått att få höra det. Ärtsoppan vi fick i lumpen smakade helt enkelt mycket bättre än någon av de varianter vi kan få på annat håll.

Hur kan detta komma sig? Myt eller sanning? Många “försvarar” det med att ärtsoppa blir bättre i stora kok. Och visst smakar ärtsoppan på restauranger bättre än när man försöker göra den själv. En annan förklaring är att “hungern är bästa kryddan” och att det var därför ärtsoppan smakade bättre när vi låg ute i skogen och lekte pang-pang för att på så sätt upprätthålla myten om att Sveriges Beredskap Är God.

Men, nä, en matlagningsnörd som jag, som inte ens tvekar att blotta halsen för stick ifrån auktoriter som Lisa “känd från TV” Förare m.m. kan aldrig acceptera så luddiga förklaringar.

Turligt nog så intervjuade jag befälhavaren på koktrossen en av de sista gångerna jag gjorde repövning. Detta alltså på Hedenhös tid då vi svenske karlar förväntades göra 30 dagars repetitionsövning vart fjärde år, och vi befäl däremellan en särskild befälsövning om två veckor.

Och som jag fick det förklarat för mig, så var den stora skillnaden att ute i fält så var koktrossen tvungen att släpa ihop allt sitt vatten i gamla mjölktunnor (25 liter tror jag) och att de naturligtvis inte slösade ut detta vatten på att först blötlägga ärtorna och sedan hälla ut detta vatten och fylla på nytt inför koket.

Även en del andra moment offrades på altaret för Enklast Möjliga Procedur. Något som jag, som bekant(?), är en stark anhängare av. Således kommer här Feltens recept på ärtsoppa. Ett recept som bygger på minsta motståndets lag och som (empiriskt bevisat under cirka 20 år här hemma) ger en ärtsoppa som lätt kan utmana den gamla lumparsoppan.

Recept
1000g gula ärter
1000g rimmat fläsklägg eller bogfläsk
3000g vatten (tre liter)
500g gul lök (ungefär tre lökar)
30g salt (två matskedar)
2 buljongtärningar (optional) (Uppdatering: var observant på sältan)

Skala och hacka löken och slaska därefter ner rubb och stubb i en 10-liters kastrull. Låt stå i minst ett dygn, gärna två.

Efter ett/två dygn, sätt ugnen på 140 grader. Koka upp på spisen och ställ därefter in i ugnen och låt koka i minst en timme. Två eller tre blir bättre. Jag brukar ställa timern på 1:30 och så får kastrullen stå kvar i eftervärmen och svalna i fyra-fem timmar.

Plocka upp köttet och finfördela det efter önskemål (små eller stora bitar) och lägg tillbaka i soppan.

Mät upp portionsförpackningar i fryspåsar för framtida bruk. Ärtsoppa ägnar sig väldigt väl åt att frysas in.

Timjan och/eller mejram tillsättes, enligt önskemål, direkt på tallriken vid serveringen.

Uppdatering: Ett annat tillbehör som måste finnas med är skånsk senap. Denna gör du naturligtvis också själv, receptet hittar du här.


Vad gäller att hacka löken, så har vi väl alla sett hur TV-kockarna briljerar? De får naturligtvis färdigskalade (av någon praktikant) lökar. De halverar dem, och så snittar de snabbt ett antal vertikala snitt (notera gärna att snitten knappt går genom halva löken) och sedan skär de tre-fyra horisontella snitt. Återigen genom ungefär halva löken. Och så hackar de på för fullt. Resterande hälft av löken smusslas undan.

Om ni undrar varför så många TV-kockar har plåster på fingrarna, så beror det ofta på att de missat just ett av de de horisontella snitten.

Vi som inte vill kosta på oss att slänga halva löken utnyttjar i stället naturens eget snitt. Titta på hur en lök ser ut i genomskärning, så förstår ni.

Halvera alltså den skalade löken — fel! skala den halverade löken; betydligt enklare — som vanligt, men kör med radiella snitt. Ett rakt uppifrån nästan hela vägen igenom, två i 45 graders vinkel ungefär 3/4 igenom, och slutligen fyra mellan varje som slutar ungefär halvvägs. För finhackad lök skär ytterligare åtta snitt, 1/4 djupa, däremellan.

Nu är det bara till att skiva den snittade löken hela vägen till slutet och man har fått den finaste, hackade lök man kan tänka sig. Utan tårar dessutom.


8 Responses to “Ärtsoppa samt konsten att hacka lök”

  1. Örjan says:

    Låter som ett 100% vettigt recept.
    Men undran låter Du ärtorna blötläggas, och fläsket urvattnas i samma spad/vatten??
    Jag skulle göra det i olika spad/vatten. Tror mig ge bättre kontroll på sältan.
    Hackning lök.
    Du beskriver ju restaurangversionen perfekt.
    Men restaurangkocken behöver ej finhacka rotdelen. Den kan tillsättas buljonggrytan tillsammans med persiljestjälkar mm.

  2. Björn Felten says:

    Du har rätt i att man måste vara försiktig med sältan. Men rimmat fläsklägg och bogfläsk brukar ha en ganska låg salthalt, så det är normalt inga problem.

    Är man orolig så kan man ju minska det tillsatta saltet till 15 gram och sedan, efter att ha provsmakat innan koket, eventuellt tillsätta resten, men jag har aldrig, under drygt 20 år med ovanstående recept, råkat på så salt kött att det gett oönskad sälta i den färdiga soppan.

    Och framför allt skall man undvika att “urvattna” köttet. När allt kommer omkring, så har ju faktiskt producenten gjort sig besvär med att rimma köttet, då känns det lite fånigt att dra ur sältan igen. Det är viktigt att man har rätt sälta genom hela “processen”, så att inte rimningen i köttet lakas ur, för då blir köttet smaklöst och tråkigt.

    Det var roligt att höra att det finns restauranger där man hackar lök med den radiella metoden. Man undrar ju i så fall varför TV-kockarna, som ju ofta är så kallade stjärnkockar från olika restauranger, envisas med hacka på det vinkelräta sättet.

  3. GMG says:

    Nu är inte detta lite ot, men:
    Jag har några spanska korvar, de är av det mer “råa” slaget. D.v.s. de ska så att säga ätas mjuka. I Malaga håller de sig så i månader, lagom mjuka och luktar korv. Här hemma har de av någon anledning blivit klibbiga i konsistensen och luktar lite lustigt av påväxt på det yttersta lagret, gips eller kalk eller vad det kan vara utanpå skinnet. Kalk antagligen. Vad är skillnaden? Har vi högre luftfuktighet? Kan det vara bristen på värme?

    Hur ska jag rädda mina korvar?!

    Jag försöker nu med att packa dem i grovsalt. Bara det inte blir nån osmosgrej med skinnet… Kanske ska man värma dem på låg ugnsvärme ett tag? Hänga dem ovanför ett element? Doppa dem i saltlag och tvätta bort kalken?

    Alla förslag uppskattas. Det uppenbara: att äta den med en gång, kommer antagligen att leda till en kött-chock eller så…

  4. Björn Felten says:

    Min spontana gissning är att det är någon sorts mögelsvamp du fått på korven. Och det lär nog drabba korvarna även på Malaga, för i så fall beror det på hög fuktighet och den lär ju vara högre i ett subtropiskt klimat som på Malaga än i en (centralvärmd?) bostad i Sverige.

    Om inte korven börjar lukta för jäkligt, så skulle jag rekommendera en försiktig avtorkning av den och sedan att den förvaras i kylskåpet eller kanske rent av i frysen.

    Med risk för att utsätta dig för matförgiftning om mitt råd är felaktigt, så vill jag ändå påstå att din påväxt är ofarlig. Man ser ju ofta korvar som har en vit beläggning på ytan — för att inte tala om ostar. Min hemmagjorda salami fick till exempel en vit beläggning i slutet av torkningen när jag, vid ett senare experiment, gjorde den med fjälster, men det påverkade inte smaken på något negativt vis.

  5. GMG says:

    Angående korvarna: Jag packade in dem i grovsalt. Detta drog ut en del vatten ur dem. Sedan skrapade jag bort det yttersta lagret med kalk(?) som nu av vattnet blivit så mjukt att det var möjligt att göra så. Skinnet ser friskt ut, även om det av fukten tycks ha återgått i det skick som det brukar vara när man första gången stoppar korven. Nu hänger de på tork och luktar som de ska.

    När de torkat ordentligt ska de ätas. Matförgiftning får jag på månadsbasis av salladsbluffen på jobbet, så jag är van 🙂

    Jag kan även notera att orsaken till det hela antagligen var ett papper som satts på korvarna inför uthängningen i butiken där de köptes. Nu när jag tänker efter brukar korvarna jag sett i Spanien inte ha det pappret kvar. Pappret är antagligen bara till för att bättre hantera dem i butiken. Den nedersta och översta biten av korven som inte helt täckts av pappret var nämligen torr och fin; torrare än det skulle vara egentligen.

    Så jag tror att du har rätt om fuktigheten. Korv i Malaga är ursprungsbetingelsen, då är den i balans. I min centraluppvärmda bostad är det för torrt utan pappret, och med pappret blir det för fuktigt eftersom den vätska korven avger inte dunstar som den ska. I Malaga avger korven antagligen ingen vätska eftersom ångtrycket från utsidan hindrar den från att göra så… Antagligen har därför pappret inte lika stor betydelse om det är hög luftfuktighet och varmt.

    Mycket med det tekniska när det gäller mat…

  6. Björn Felten says:

    Aha! Ja, mot bakgrund av den nya pappersinformationen, så är jag böjd att hålla med dig i din teori — även om jag nog fortfarande lutar åt att beläggningen var någon form av mögelssvamp. Fast det kan ju också ha varit den krita som vitt papper brukar innehålla.

    Så skönt att det löste sig; det är aldrig roligt att behöva kasta mat. Särskilt inte exotiska rätter som man med stor möda och stort besvär släpat hem.

  7. Petter (deltidskock) says:

    Anledningen till att kockar hackar lök vertikalt är för att det blir enklare så. Om man ska hacka två lökar så är det såklart sjukt mycket bättre att göra det enligt din metod, om man vill att varje lökbit ska vara exakt lika stor. Grejen är att lök är en basingrediens till nästan allt, mao det blir en jävla massa lök. Ska man hacka en jävla massa lök finns det två sätt att göra det på, det ena är att använda en maskin (vilket pajar löken, men skit samma om man jobbar för kommunen), annars gör man det på ett sätt som är så jävla lätt att man kan göra det snabbt som fan utan att egentligen hålla koll på vad man gör medan man snackar skit med grabben bredvid (praktikanten som skalar rotselleri, sicket jävla skitgöra)

    När man hackat ner till det de kastar på TV så vänder man löken och hackar runt roten. Sedan slängar man den i fondgrytan.

    Att TVkockar har plåster ger ju bara lite extra cred, vafan man skär sig ju! Lite svagt bara att ha så kass läk-kött att man ska behöva plåster i flera dar, men man kan ju inte stå och blöda i tv.

    Ärtsoppereceptet verkar bra, ska nog prova det om jag ska göra soppa.

  8. Bertil says:

    Angående vit beläggning på en salamis yta så rör det sig troligtvis om en mjölksyrekultur som finns i salamin. Den är ofarlig och beläggningen anses skydda korven mot uttorkning. en ger också salamin en behaglig sötaktig arom. Mjölksyrekulturer tillsätts ofta till industrisalami, <!– /* Font Definitions */ @font-face {font-family:”Cambria Math”; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} @font-face {font-family:Calibri; panose-1:2 15 5 2 2 2 4 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1073750139 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:””; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:10.0pt; margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:”Calibri”,”sans-serif”; mso-fareast-font-family:Calibri; mso-bidi-font-family:”Times New Roman”; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-fareast-font-family:Calibri; mso-hansi-font-family:Calibri;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:35.4pt; mso-footer-margin:35.4pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} –>

    /* Style Definitions */
    table.MsoNormalTable
    {mso-style-name:”Table Normal”;
    mso-tstyle-rowband-size:0;
    mso-tstyle-colband-size:0;
    mso-style-noshow:yes;
    mso-style-priority:99;
    mso-style-qformat:yes;
    mso-style-parent:””;
    mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
    mso-para-margin:0cm;
    mso-para-margin-bottom:.0001pt;
    mso-pagination:widow-orphan;
    font-size:11.0pt;
    font-family:”Calibri”,”sans-serif”;
    mso-ascii-font-family:Calibri;
    mso-ascii-theme-font:minor-latin;
    mso-fareast-font-family:”Times New Roman”;
    mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
    mso-hansi-font-family:Calibri;
    mso-hansi-theme-font:minor-latin;
    mso-bidi-font-family:”Times New Roman”;
    mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}

    Fjälster till salami och annan korv, kan vara svårt att få tag i. Men nu har en Web-shop för korvtillbehör öppnat på http://www.carnivor.se . Den säljer fjälster av alla slag och levererar per post över hela landet, året runt.

Leave a Reply