Jag kan inte annat än att beskriva mitt salamiexperiment som en fullständig succé. Långt ifrån en fiasco-salami om man säger så.
Naturligtvis var jag orolig för att det hela skulle ända i en livsfarlig matförgiftning av familjen — att förvara köttfärs två veckor i rumstemperatur i dessa ICA-skandalers dagar var ju så att säga lite grand att utmana ödet.
Men de små mjölksyra-nyssemyssarna gjorde vad de förväntades göra, och saltskyddet runt korven lyckades hålla alla elakartade små krabater borta. Slutresultatet blev helt enkelt strålande. Det både luktade och smakade salami om det hela! Halva salamin gick åt så snabbt att det var med nöd och näppe jag hann fotografera resultatet.

Notera gärna hur tunna skivor det gick att skära. Visst är väl det trevligare än centimetertjocka skivor med ärtstora isterklumpar som separerat från köttet?
Det enda jag skulle vilja ändra på är färgen. Lite rödare färg por favor. Men det fixar jag förhoppningsvis i nästa sats genom att tillsätta ett kryddmått salpeter till färsen så snart som möjligt.
Dessutom tror jag att fjälster är att föredra framför min metod hämtad från lufttorkad skinka. Det fungerar alltså helt klart med handduksvarianten, men de yttersta millimetrarna av salamin blir lite för torr.
Den ser fantastisk ut! Grattis!
*rodnar*
Tack Lisa! 🙂
Inte illa, inte illa alls 🙂
~/joho
Jösses JoHo, lever du än? 🙂
Och tack, jo den blev väldigt lyckad den där salamin, jag har upprepat det hela ett flertal gånger och resultatet har blivit lika bra varje gång.
Och så får man ju nästan 100% kött (om man räknar fettet som kött) i sin korv, även det viktigt — man vill ju inte stoppa i sig “junkfood”. 😉