Finanskrisen och dess märkliga spelregler

Ingen lär väl ha undgått att vi alla nu genomgår en så kallad finanskris.

Jag skall inte trötta ut mina läsare med lektioner om hur de “pengar” som vi tror cirkulerar i samhället inte ens existerar (till 90% i alla fall) eller hur bankirer, med lika häpnadsväckande inkompetens som obefogade löner, har fått leka kasino med allas våra sparade medel, bara det att till skillnad från på riktiga kasinon så har bankirerna kunnat skicka nitbongarna till skattebetalarna men kunnat behålla vinstbongarna.

I stället vill jag ta upp en liten detalj som det förvånar mig (nå ja, egentligen inte med tanke på deras kompetens) att ingen ekonomijournalist tagit upp. Nämligen det märkliga i att alla dessa “räddningsaktioner”, som det nu ropas högt efter, verkar ha målet att förhindra aktiebörserna från att falla. Och detta då tillräckligt länge för att de stora aktörerna skall hinna kratsa ut sina kastanjer ur elden innan börserna på nytt dyker neråt.

Men hur enkelt är det inte att stoppa börsfallet? Stäng börserna! Stäng dem i en vecka, en månad eller så länge som behövs för att “marknaden” skall lugna ner sig.

Att köpa och sälja aktier har ju inget egenvärde för samhället, så varför skall skattebetalarna världen över tvingas betala hundratals miljarder bara för att lugna aktiebörserna? Stäng ner kasinot nu! Total stiltje torde infinna sig omedelbart. Det kostar inte skattebetalarna ett öre, och det borde väl ändå vara vi som bestämmer? Hmmmm… Nåja… FRA…

Det är ju hit, till börserna, regleringsivern borde riktas in. Förbjud till exempel försäljning av aktier inom en månad efter inköpet. Eller varför inte ett år? Varför prioritera sekundsnabba förändringar i stället för långsiktiga dito? Har vi inte fått nog av slipsar som enbart ser till den momentana aktiekursen vid det här laget? Slipsar som vägrar att ens titta på långsiktiga investeringar, men som ändå ges makten att fatta beslut grundade på just denna kortsiktiga utveckling, och som då kan bli förödande för tusentals vanliga medborgare.

8 Responses to “Finanskrisen och dess märkliga spelregler”

  1. Ingemar says:

    Du har inte fattat vad krisen egentligen handlar om.

    Krispaketen handlar inte om börsen. Det som krispaketen ska lösa är att kreditmarknaderna inte fungerar. Om de inte gör det, får varken privatpersoner eller företag lån och då tar ekonomin oerhörd skada. Friska företag riskerar att gå omkull, för att ingen vågar låna ut pengar till dem. Gamla krediter måste hela tiden omsättas så det går fort utför.

  2. Björn Felten says:

    Nja, du har nog inte satt dig in i den stora bilden här, Ingemar.

    Kreditdelen av krisen är bara en av ett flertal faktorer som spelar in. Och den hade inte ens behövt vara en del av krisen om det fortfarande hade funnits säkerhet för alla givna krediter. Men det gör det alltså inte längre (och har inte gjort det sedan förra bubblan sprack ungefär.

    När krediterna ges för att låta företag expandera så finns det säkerhet i dessa företags förväntade vinster.

    När krediterna ges för att köpa fastigheter så finns det säkerhet i form av dessa fastigheters förväntade, framtida värde. Redan här finns det alltså utrymme för en bubbla. Fastighetspriserna som under flera hundra år har följt inflationen på ett ungefär, har de senaste 20 åren skenat iväg med ungefär 300% över deras verkliga värde om konsumentprisindex hade följts. Således utgör de säkerhet endast så länge det finns människor som är beredda att köpa dessa övervärderade fastigheter.

    Men viktigast av allt är att lejonparten av alla lån de senaste decennierna har haft aktier som säkerhet. Och här kan vi ju verkligen tala om “värden” som till större delen är baserade på framtida förväntningar (eller rättare förhoppningar).

    När exempelvis EQT köpte kabel-tv-bolaget Comhem för 1 miljard kronor 2003 så lämnade de aktier i Comhem som säkerhet för ett lån på nästan hela beloppet. När de sålde det två år senare för 8,5 miljarder kronor så lämnade den nye ägaren aktier i bolaget som säkerhet för det nya lån de tog för att betala mellanskillnaden om 7,5 miljarder kronor.

    De tog naturligtvis över det gamla lånet, som i vanlig ordning när det gäller dessa spekulanter, inte hade amorterats av med en enda krona.

    Nå, var alltså Comhem plötsligt värt åtta gånger så mycket? Naturligtvis inte, endast om aktiekursen fortsatte att stiga. Men finansinstitutet som lånade ut pengarna sitter nu där utan reell säkerhet — med mindre än att aktiekursen kan upprätthållas.

    Det är därför regeringar världen över pumpar in pengar i den havererade finansmarknaden. För att hålla börskurserna uppe, så att inte plötsligt alla aktiebaserade skuldebrev blir näst intill värdelösa.

    För den som vill fördjupa sig vidare i alla de intressanta turerna kring den globala ekonomin och dess olika myter och politiska missgrepp kan jag rekommendera den här snabbkursen.

  3. robjoh says:

    Låter faktiskt som en riktigt bra idé, dessvärre kommer du att bli kallad Kommunist direkt…

  4. Björn Felten says:

    Ajdå! Tror du det? Attans…

    Nåja, jag har blivit stämplad som något på hela den politiska skalan — från extremvänster till dito höger — under mina dagar, så ytterligare en kommuniststämpel gör varken till eller ifrån.

    Vid mitt allra första riksdagsval 1970 röstade jag faktiskt på KFML (som de hette då — utan parentetiska tillägg e.dyl.). Min ursäkt är att jag pluggade på universitetet då. 🙂

  5. Bra tänkt broder! Jag har länge funderat över varför ingen tidsaspekt kopplas till köp och sälj av värdepapper. Om jag inte missminner mig så var ju huvudsyftet en gång i tiden med aktier att ge möjlighet till företag för tillväxt genom ökad tillgång till kapital. Att då sätta en tidsgräns på hur ofta handel får bedrivas med ex. aktier motverkar ju inte detta. Samtidigt motverkar det kasinoverksamheten och det korta klipptänkandet som helt saknar berättigande i samhället och tyvärr fått väldigt långtgående och katastrofala följder för mänskligheten i stort.

  6. Det slår mig att mitt i den nu pågående diskussionen om bankernas makt över världen, de stora bankerna som i praktiken kan fälla regeringar, finansiera nya regeringar, starta krig, finansiera båda sidor eftersom det är lönsamt, och allt möjligt annat korrupt, så fungerar ju detta även i liten skala.

    Exempel: om man gör det till det normala att husköp altid föregås av lån, så kan marknaden höja priserna på hus till helt osannolika nivåer, såpass att det till slut blir helt omöjligt att köpa hus kontant, för sparade pengar, så är till slut samtliga medborgare skuldsatta, ofria, slavar under bankerna. Husen tillhör inte längre de som bor i dem. Husen tillhör bankerna.

    Och allt detta bygger på illusoriska pengar, som genom ett trollslag plötsligt kan bli verkliga värden, och sedan försvinner de igen, och blir återigen ettor och nollor i en databas.

    Det är ju egentligen helt sjukt. Men ska man hårddra det hela så började det verkliga förfallet redan när man uppfann papperspengar. Då plötsligt hade valutan för byteshandel inte det egentliga värde som det representerade, och så blev det bara crazy.

    Sveriges första bank gick ju åt pipsvängen på det sättet – Johan Palmstruch gav ut världens första moderna sedlar, och sen gick banken i konkurs, eftersom han spenderade mer än banken hade täckning för.

    Men det är väl som Oscar Wilde sade en gång i tiden – “det enda vi lär av historien är att vi aldrig lär av historien”

    Tack för din lilla kommentar om bilar på min blogg, förresten.

  7. Björn Felten says:

    Det viktigaste när det gäller att försäkra alla inblandade att de där papperslapparna vi kallar pengar faktiskt kommer att behålla sitt värde, är att återigen koppla dem till något värdebeständigt.

    Guld fungerade bra under många år. Det var när vi övergav guldmyntfoten som de fiktiva pengarna började multiplicera sig exponentiellt.

    Annars finns det ju egentligen bara en enda resurs som är värd något, och det är nedlagt arbete. Allt vad naturen ger oss (olja, guld, järn, skog, mat, etc) är ju gratis. Det är arbetet för att förädla vad naturen ger oss, som ger det värde.

    Således borde det mest naturliga vara att koppla alla valutor till utförda arbetstimmar på något sätt. Någon form av “normalarbetstimme” alltså.

  8. larserick says:

    Hej du faluleraren.
    Du vet väl vad han sa, mannen i inresekontrollen i USA, när en känd anti-kommunst skulle resa in.
    – stopp och belägg, här kommer inga kommunister in, vad de än kallar sig, antikommunist eller ngn annan kommunist, samma pack.

Leave a Reply