We are Borg. Resistance is futile.
“We are Borg”
“Strength is irrelevant.”
“Resistance is futile.”
“You will be assimilated.”
“We wish to improve ourselves.”
“We will add your biological and technological distinctiveness to our own.”
“Your culture will adapt to service ours.”
Ovanstående citat känner förmodligen de flesta älskare av den gamla TV-serien STTNG igen. STTNG står alltså för Star Trek: The Next Generation, och var en väldigt populär sci-fi-serie som ursprungligen sändes 1987-1994, men som fortfarande repriseras i olika TV-kanaler.
Borg var en cybernetisk organism (ofta förkortat cyborg — därav namnet, ungefär som när ordet blogg 15 år senare bildades av weblog) som bestod av tusen sinom tusen olika individer av olika arter, uppsamlade från alla hörn av universum, och som alla var ihopkopplade till ett enda gigantiskt intellekt. Idén plagierades för övrigt ett decennium senare i filmen The Matrix, men det är en helt annan historia.
Man kan lätt förstå hur förkrossande överlägset detta clustrade intellekt var jämfört med enskilda individers dito. Nu var ju detta i och för sig en produkt från USA, så självklart lyckades, gång på gång, de rådiga hjältarna i serien att trots allt smiska Borg på fingrarna, men även det är en helt annan historia.
Men det som för 20 år sedan var science fiction är nu på väg att bli verklighet. Tack vare internet så kan hundratals miljoner individer samverka i ett enda gigantiskt, intellektuellt cluster. Som fantastiska skribenten Isobel Hadley-Kamptz (hon bloggar här) skriver i en krönika — som egentligen handlar om FRA — i Expressen för ett par dagar sedan:
… på nätet är det som om hjärnans själva synapser flyttat utanför huvudet. Mina tankar blir dina som blir någon annans.
Alla vi som gång på gång fastnat i en till synes ändlös kedja av länkar, och efter att vi exempelvis bara sökte på ett recept på kroppkakor grottat ner oss i en ingående beskrivning av hur man tillverkar en USB-sticka för att tända och släcka lamporna hemma, vi känner säkert igen oss.
Det är omöjligt att på förhand säga vilka nya impulser vi kommer att assimilera på våra irrfärder i det gigantiska, cybernetiska intellektet på internet. Det enda vi med säkerhet kan säga, är att varje resa berikar oss. Även om det inte alltid är positiva impulser vi hittar, så brukar nettoeffekten i alla fall bli lite som entropi — vad vi än gör så ökar summan hela tiden.
Även Christopher Kullenberg uttrycker lite grand av Isobels tankar i en, för övrigt, förödande nedsabling av författarförbundets, landets mest rabiata IPRED-försvarare, ordförande Mats Söderlunds häpnadsväckande egoistiska och verklighetsfrånvända artikel i DN häromdagen.
När tankar, idéer och ord smittar förlorar man inget. Det finns ingen sådan brist. Tvärtom lyser världen upp! Bristen uppstår först när vi primitivt approprierar, och säger “min, inte din”.
Det kan vara en ljus tid vi går till mötes. En tid som manusförfattarna till STTNG bara kunde drömma om för 20 år sedan. En tid då en intellektuell allemansrätt blir global, så att miljarder människor kan koppla ihop sig till en så formidabel tankemaskin, att mänskligheten på bara några år skulle kunna ta så enorma kliv framåt att alla de gångna, hundratusentals årens utveckling blir till obetydligheter i jämförelse.
Men allt detta underbara kan bara inträffa om vi lyckas byta ut alla de oförstående betonghäckarna som i dag befolkar alla beslutstaburetter. Därför behövs piratpartiet, för det är idag det enda parti som inser vad framtiden kan ha i sitt sköte om vi alla bara spelar våra kort rätt.
Piratpartiet ställer upp i EU-valet den 7 juni i år och i riksdagsvalet den 19 september nästa år. I båda fallen är det DU som avgör hur framtiden skall se ut. Och framför allt: slösa inte bort den möjligheten genom att ligga på soffan. Om du ändå hade tänkt strunta i att rösta, så lägg istället din röst där den kan göra en stor skillnad vad gäller allas vår framtid. Då kan du i alla fall se dina barnbarn i ögonen om ett antal år, och stolt förklara att du minsann var en av dem som styrde utvecklingen rätt i början av seklet.
Tags: Intellektuell allemansrätt, IPRED
mars 16th, 2009 at 10:59
Nåja, det är klart att individuella, amerikaniserade, hjältemodiga, självständiga intellekt spöar skiten ur kollektiva, kommunistiska, konstgjorda, kolossala, korporativ. Eller hur?
Skämt åsido: Jag tror styrkan med nätverksintelligensen ligger till stor del i varje nods självständighet och drift till självförverkligande. Men som sagt, det är en annan historia (eller också inte).
För att bli ännu allvarligare, så anser jag att vi borde kunna mobilisera denna kollektiva tankekraft baserad på individualism och självständighet för att välta den rådande ordningen över ända. Ut med betonghäckarna för de står mellan oss och framtiden!
Och jag tror att det viktigaste att tänka på när vi gör detta är att inte försöka stya in alla krafter i samma fålla utan låta nätverkslogiken styra även vår kamp. Låt oss alla kämpa på vårt sätt, respektera och stödja varandra, men inte styra varandra.
mars 16th, 2009 at 12:17
En bra invänding mot Borg-systemet!
Precis som att en dator kan användas antingen som en beräkningsmaskin eller som ett styrsystem, så bör vi använda vår kollektiva intelligens mer som ett beräkningssystem än som ett kontroll-dito.
Som en enorm, nästan oändlig, resurs där var och en av oss kan ösa och slösa utan tanke på kostnad. Lite grand som vi människor alltid har gjort, innan dagens restriktioner på IP-området började strypa flödet, fast nu med en superdator i stället för gårdagens mekaniska Facit-räknesnurror.
mars 18th, 2009 at 4:19
Hah…
Varför tänkte jag på ANDERS Borg?
“Resistance is futile”…
Ja jävlar ^^
Bra och tänkvärt, för övrigt.
Kan bara instämma i förhoppningen att Internet blir en mötesplats för fredligt utbyte av idéer, snarare än en arena för memetisk krigföring. Tror vi kan utgå från att det blir en hel del av det senare också, dock, så jag antar att vi frihetsivrare får se till att bli bra på det.
mars 18th, 2009 at 6:07
Haha! Ja, jag har ofta funderat i tankebanorna hästsvansen -> “motstånd är lönlöst”, så du är nog inte ensam om det.
Och tack för berömmet! Jovisst skulle det vara tråkigt om vi låter betonghäckarna schabbla bort de svindlande möjligheter som vi nu kan ha framför oss.
mars 18th, 2009 at 10:14
Historien lär oss att betonghäckar sällan lyckas med mer än att dra ut på det oundvikliga, när det handlar om ny teknik.
Se bara på parodin av en partiledardebatt igår.
För tio år sedan hade det varit relevant att prata om vm som levererat klatchigaste one-linern, eller gett mest ’statsmannamässigt’ intryck. Gammelmedia hade utsett en ‘vinnare’ och sen var det bra. Makten att bestämma när debatten började och slutade låg hos media och politiker.
Igår avbröt vi oss för att med viss (välgrundad, visade det sig) skepsis se vad man satt ihop åt oss, och sedan fortsatte det offentliga samtalet, helt utan hänsyn till om Mona och Fredrik kände sig klara eller inte, och INGEN kan stoppa det. Tiotusentals röster tolkar och analyserar nu, i motsats till tidigare, när endast de invigda kom till tals.
Det går inte längre att begränsa debatten till en halvtimmes TV-tid, eller kontrollera vilken väg diskussionen tar.
Undra på att de är rädda.
mars 18th, 2009 at 14:23
Ja, den där så kallade partiledardebatten ja.
Är det konstigt att folk vänder politiken ryggen, när gammelmedia envisas med att snuttifiera politiken på det där viset?
Av en ohelig allians mellan gammelmedia och politikerna tvångsmatas vi med en massa intetsägande floskler — och sedan är det meningen att vi skall satsa (”rösta”) på det vinnande laget. För något annat är det ju inte fråga om i dagens Sverige. Satsar man på ett lag som inte vinner, så anses rösten bortkastad.
Om vi hade haft samma demokratiska system i Sverige som de har i Nederländerna (de har ingen procentspärr), så hade det suttit två piratpartister i riksdagen sedan oktober 2006.
I Nederländernas parlament sitter det till exempel två representanter för Partiet För Djuren (PvdD). Och inte 17 går det åt helsefyr med deras demokrati för det…
april 24th, 2009 at 22:44
Det är inte riktigt så. I Sovjetunionen trodde man på kollektivets förmåga och individens vanmakt. De var inte alltid så lyckosamt. Men egentligen bygger alla uppfinningar på en uppfinnare. Utan honom/henne så skulle det vara fara att uppfinningen aldrig hade kommit fram. Men det är också värdefullt att ta vara på det massiva informationsutbyte som kommit fram genom Internet. Man kan och bör hålla reda på dessa två saker, och de står inte emot varandra för de är olika företeelser helt enkelt.
april 25th, 2009 at 7:25
Nja, det där är allt en vantolkning av sovjetsystemet. Sovjet var en diktatur som låtsades vara en kommunistisk stat. Ungefär som att nationalsocialisterna var socialister, att DDR var en demokratisk republik och Folkrepubliken Kina var en republik.
Riktig marxism kan i viss mån sägas sjunga kollektivets lovsång, men då främst vad ägandet beträffar, mindre vad gäller den intellektuella gemenskapen. Men riktig marxism är svår att hitta — även om man söker i ett historiskt perspektiv. Det närmaste kommer man i kloster och på kibbutzer. På större samhällen än så går det med största sannolikhet inte att tillämpa marxismen fullt ut.