Vitvaror från Hedenhös — voffå då då?

Mellan vilka temperaturer varierar ditt kylskåp? Hur många gånger har du tvingats byta ut ett kylskåp för att det helt plötsligt antingen inte stänger av sig eller inte slår på?

I våra kylskåp idag har vi samma stenåldersreglering av temperaturen som vi haft sedan kylskåpet uppfanns för snart hundra år sedan. Nämligen ett kapillärrör som påverkar en bälg som påverkar en fjäderbelastad mekanisk tunga som slår till och från. Tillverkningskostnaden för detta mekaniska underverk är, trots att den blivit reducerad på grund av enorma tillverkningsserier, ordentligt hög. Vill man köpa själva termostatdelen som reservdel (och ens lyckas hitta den) så pratar vi upp emot en halv tusenlapp.

Med vanlig enkel elektronik, så kan man tillverka samma reglerdon för högst en femma idag!

De flesta matlagningsälskare har upptäckt hur värdefull ugnen är. Om bara den gick att lita på. Även här är vi, Anno Domini 2008, beroende av sekelgammal teknik, nämligen en jämrans bimetalltermostat som slår på och av med en precision som på sin höjd kan räknas i tiotals grader.

Med vanlig enkel elektronik, så kan man tillverka samma reglerdon för högst en femma idag!

Och så har vi det här med isoleringen. Alla vitvaror skall passa in i Boverkets tvåfotsmodul (60 cm), och samtidigt skall de rymma så mycket som möjligt. På sin höjd blir det då några centimeter över för isoleringen.

Men ett kylskåp håller betydligt lägre temperatur än en årsgenomsnittlig utomhustemperatur. Skulle vi acceptera tre-fyra centimeter isolering i våra ytterväggar eller -tak? Självklart inte. Och frysen håller 18-25 minusgrader. En riktigt smällkall vinternatt alltså. Fem centimeter isolering är okay, yes? NOT!

För att inte tala om ugnen alltså. 200-250 grader på ena sidan och 20 grader på den andra, och allt åtskilt med fem centimeter isolering? I nådens år 2008. Suck!

Nä, när skall vi börja se riktigt moderna vitvaror? Vi kan idag köpa en digital köttermometer för under en hundralapp. Den har allt man kan behöva för att styra såväl kyl, frys och ugn. Man ställer önskad temperatur (börvärdet) via “larmet”, som får reglera strömmen till apparaten i stället för att larma, och så har man den direkta avläsningen av vilken temperatur man har (ärvärdet). Ja, ni fattar säkert?

Och naturligtvis skall det vara ordentlig isolering! Om det så innebär att ugnen eller kylen kräver 120 cm bredd, djup och höjd så får det bli så, men 20-30 cm isolering bör man väl allra minst kunna kräva runt om, eller hur? Och precisionsreglering för bara några kronor är, som sagt, inga som helst problem med dagens elektronik. Inte ens att bygga in artificiell intelligens i styrningen, såsom att räkna ut vilken temperatur ugnen skall ha, och hur länge, för att få en julskinka färdig på åtta timmar med optimal temperatur i ugnen. Troligen 80 grader eller så i sex timmar och sedan eftervärme och utjämning i ytterligare två timmar…

8 Responses to “Vitvaror från Hedenhös — voffå då då?”

  1. Mumfi Says:

    Nu blev jag inspirerad till ännu ett projekt… Kylskåpet får sköta sig själv, men spisen, den skulle man kunna göra något med.

    Naturligtvis så ställer man spisen på “potatis” droppar i termometern och kommer tillbaks när det piper, eller ett par minuter senare när spisen räknat ut volymen och koktiden. Men en sådan spis skulle kosta mer än du tror, reglertekniker är inte gratis. Dessutom har jag aldrig använt defrost-funktionen på min micro, så jag har svårt att se att jag skulle använda några sådana funktioner på min spis…

    Kanske det bästa man kan göra vore att sammanställa en tabell över de bästa teknikerna för olika matvaror uppdelade på bästa tilllagningstid och energieffektivitet.

  2. Lunken Says:

    Ang hur man lätt kan göra en frys till kyl som endast lär dra 100 Wh per dygn… (låter hur lite som helst….) Det motsvarar under 40 kWh per år… ungefär en tiondel mot vanliga kylar….

    http://mtbest.net/chest_fridge.pdf

    Håll dörren på taket

  3. Björn Felten Says:

    Exakt en av anledningarna till att vi har frysbox här hemma och inte skåp.

    När det gäller kylskåp är jag mer tvekande. Luften innehåller ju trots allt inte så mycket värme, så är kylskåpet välfyllt blir förlusterna försumbara när man öppnar dörren. Om man inte öppnar den var tionde minut och gör som i filmerna — lämnar den öppen i tio minuter varje gång.

    Men mitt nästa kylskåp skall bli ett kylrum. När vi bygger om köket till hösten, så skall det bli ett sval/kyl/frys-rum på cirka 4 m2. Välisolerat och elektroniskt styrt enligt konstens alla regler.

  4. Björn Felten Says:

    Mumfi, en av de stora fördelarna med att använda “intelligent” kontroll av kokningen är att man kan hålla sig precis under kokpunkten. Att koka bort en del vatten kräver, som bekant, nästan fem gånger så mycket energi som att värma samma del från 0 till 100, så här finns enorma mängder energi att spara.

    I själva verket används just den där energislösande övergången från flytande till gas för att åstadkomma “temperaturreglering” när man kokar något. I brist på bättre kontroll.

    Så att hålla 98-99 grader på vattnet när man kokar potatis ger obetydligt längre koktider, men sparar mycket energi. Och potatis skall ändå upp över 92 grader innan den är färdig, kokar man kött så räcker det med 60-70 grader.

    Vad gäller priset på en kontroller, så behöver de inte kosta mycket i stora serier. PIC-kretsar är billiga även i prototypkvantiteter.

  5. HQ Says:

    På hedenhös tid fanns AGA-spisen, och om man är förmögen kan man fortfarande köpa en sådan. Drivs med det bränsle som önskas, ofta med flera plattor och ugnar, och alltid kall på utsidan eftersom den är fylld med isolering. Den värmer upp det som skall värmas upp, dvs maten och ackumulatortanken och inget annat. Den är kall på utsidan eftersom konstruktören var blind och insåg att en rödglödgad vedspis är en hälsorisk för synskadade samtidigt som han ville bygga något som var effektivare än det befintliga skräpet.
    http://en.wikipedia.org/wiki/AGA_cooker
    Den är fortfarande före sin tid. Svensk innovation när den är som bäst.

  6. Björn Felten Says:

    AGA-spisen var (och är) förvisso något alldeles speciellt. Tyvärr är det väl inte många svenska bostäder idag, som har vare sig rökgångar från köket eller bjälklag som pallar ett halvt ton. Och om jag minns rätt så börjar priserna vid £5.000, så det är som du säger, man bör vara väl förmedlad för att ha råd med en.

    Annars ett beklagligt bevis på den gamla sanningen ingen blir profet i sitt eget hemland. AGA-spisen är ju numera nästan lika brittisk som fish-and-chips.

    Men nog tycker man att åtminstone braskamins- och övriga vedspistillverkare skulle kunna erbjuda varianter enligt samma, briljanta princip: toppmatat vedmagasin med underförbränning.

  7. Mumfi Says:

    Låter som om du tänker på en så kallad slow-cooker. Perserna är rät stora på sådana. Ganska praktiska, man kan typ sätta på en gryta på morgonen innan man går till jobbet så är den klar när man kommer hem med de flesta smaker och näringsämnen i behåll.
    Jo reglertekniker är nästan gratis men jag menade att skriva reglertekniker! Du vet sådana tekniker som har till uppgift att programera PICar :)
    Själv kokar jag min potatis i tryckkokare, den blir bäst då.
    Kylrum låter utmärkt!

  8. Björn Felten Says:

    Vet inte direkt om jag vill kalla det för “slow”, för skillnaden mellan 100 och 98 graders koktemperatur blir minimal. Men ändå vill jag hålla med dig, för ju lägre temperatur man kan använda för att uppnå samma sluttemperatur, desto bättre brukar slutresultatet bli. Så att stoppa ner rubbet på morgonen och avnjuta det färdiga resultatet på kvällen borde vara optimalt ur såväl energispar- som gastronomisynpunkt.

    Lite grand som forna tiders tjälstek. Lägg in en djupfryst köttbit i ugnen, 80 grader eller så (vanligtvis eftervärmen i vedeldad ugn), och avnjut det färdiga resultatet 24 timmar senare. Perfekt!

    Vad gäller oss programmerare och våra obscena timpengar, så gör vi ju i alla fall inte som “kulturskaparna”. Vi tar betalt en gång för alla när jobbet är gjort, i stället för att kräva betalt livet ut plus 70 år, så våra initialkostnader klarar nog Electrolux, Westinghouse, Siemens och allt vad de heter, av att slå ut på bara några tusen enheter, sedan är det ju ren förtjänst. :)

Leave a Reply