Skall knölvalarna tvingas betala licens nu?

Via favoritbloggen för alla teknikälskare, Lunkens blogg, hittar man en verkligt intressant och revolutionerande upptäckt, nämligen hur man kan tillverka betydligt effektivare vingar och fenor för flygplan, båtar, turbiner, fläktar, med mera.

Tre forskare från två universitet plus USA:s marinakademi har nämligen testat en design baserad på knölvalens “vingar”, det vill säga bröstfenor, och kommit fram till att de knölar som sitter på en rad längs framkanten av dess fenor faktiskt ger en hel del suveräna fördelar rent aerodynamiskt.

Knölvinge

Och där hade ju allt kunnat vara frid och fröjd, och alla hade kunnat börja utnyttja denna konstruktion som naturen utvecklat och utprovat under miljontals år, och så generöst bjuder oss alla på. Men riktigt så enkelt är det inte, för denna “uppfinning” har blivit patentskyddad!

Så tre forskare, med lön från det allmänna, undersöker alltså bakgrunden till något som naturen har utvecklat, och sedan får de patent på detta så att ingen annan skall kunna utnyttja forskningsresultaten utan att betala till dessa “uppfinnare”. Hur gynnar detta utvecklingen, vilket ju är anledningen till att vi beviljar sådana monopol som patenten utgör?

Och om man vill ta del av forskningsresultaten i detalj, så kostar det $25 för en PDF-fil eller zippad PS-fil.

Nä, det blir alltmer uppenbart för varje dag som går, att patentsystemet kostar samhället betydligt mer än vad det inbringar. Avveckla detta illa fungerande monopol så snart som möjligt, annars kommer den snabba utveckling vi sett i samhället de senaste seklerna att gå i stå. Det finns betydligt effektivare sätt att stimulera forskning och utveckling, särskilt nu när internet har blivit tillgängligt för stora delar av mänskligheten.

I stället för att forskarna sitter och svartsjukt bevakar sina projekt för att i slutänden kunna patentera dem — vilket bland annat innebär att enorma mängder onödig forskning upprepas på olika håll, eftersom de inte vet att det redan tidigare har forskats på just det de håller på med — så borde de börja samarbeta. Det skulle ge betydligt effektivare forskning och snabbare resultat. Detta gäller naturligtvis särskilt den forskning, som redan nu till stor del sker inom den offentliga sektorn såsom sjukhus, universitet och högskolor.

20 Responses to “Skall knölvalarna tvingas betala licens nu?”

  1. Thomas Tvivlaren Says:

    Intressant bloggtips (Lunkens) och bra skrivet!

  2. Thomas Tvivlaren - Med tvivlet som insats Says:

    Lysande undantag till Fegerleyismen…

    För de av er som liksom undertecknad är gruvligt less på Fegerley och dennes gelikars syn på den nya tidens medborgarinflytande så läste jag idag ett mycket uppfriskande inlägg.Det är Eva-Lena Jansson (s) som med den äran agerar motvallskär……

  3. Björn Felten Says:

    Tack, Thomas!

    Bara ett varningens ord vad gäller Lunkens blogg: Var försiktig med back-loggandet. Där finns så mycket läsvärt, med så många intressanta länkar, att det är lätt gjort att slarva bort halva nätterna där om man inte har väldigt stark karaktär. :)

  4. Lunken Says:

    Pöh… asch da! :-)

  5. Anders Andersson Says:

    Visserligen håller jag med om att patentsystemet har överlevt sitt eget existensberättigande, men just det du framför här tycker jag inte är något hållbart argument alls. När striden i EU-parlamentet häromåret gällde mjukvarupatent (Computer-implemented inventions, CII) så krävde motståndarna (FFII) en formulering som klargjorde att patent endast skulle beviljas för tillämpningar av naturkrafterna (eller något i den stilen).

    Avsikten var att skilja å ena sidan fysik, kemi och biologi från å andra sidan matematik, logik och filosofi. En mackapär som utnyttjade gravitation, förbränning eller celldelning för att producera gummidäck skulle därmed vara patenterbar, medan en mackapär som endast utnyttjade Pytagorias sats, boolesk algebra och virtuell verklighet för att producera likadana gummidäck inte skulle vara patenterbar.

    Även om FFII hade fått gehör för detta krav, så hade det inte inneburit någon radikal förändring av patentsystemet, utan bara ett fastställande av vad som gällt sedan tidigare, och som även kan utläsas ur den europeiska patentkonventionen (liksom svensk lag), att patent inte kan beviljas för vad som enbart är en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram. Däremot hade man fått en möjlighet att ifrågasätta många existerande patent som utfärdats i strid med denna bestämmelse.

    Formen på knölvalars fenor är en följd av fysikens och biologins lagar, och att de utvecklats av naturen under miljontals år är i sig inget hinder mot att patentera uppfinningar som bygger på samma fysikaliska egenskaper. I så fall skulle man ju inte heller kunna patentera ett mekaniskt urverk som enbart bygger på fysikens lagar, vilka antas ha uppstått senast vid universums skapelse och därefter inte ändrats alls trots miljarder år av biologisk evolution.

    När du ställer den retoriska frågan om huruvida knölvalarna skall betala licens, så bortser du från en annan av patentlagstiftningens begränsningar, och det är att den bara gäller yrkesmässigt utnyttjande av uppfinningen. Endast människor innehar yrken. Den som på sin fritid konstruerar och experimenterar med någon annans uppfinning är inte skyldig att söka licens, och givetvis inte heller den som råkar vara född med denna “uppfinning” inbyggd i kroppen (även om man använder kroppen när man går till jobbet). Patent reglerar endast affärsrelationer människor emellan, inte hela tillvaron. Alltså är det inte tal om att ta betalt av andra djurarter för hur de ser ut av naturen, och inte ens av deras ägare (det vore en annan sak om ägaren avlat fram djur med en viss anatomi för ekonomisk vinnings skull, men det är det inte fråga om här).

    Jag har inte studerat det här patentet, men jag förutsätter att det handlar om en teknisk tillämpning av de aerodynamiska egenskaper som knölvalarnas fenor har. Det avgörande är huruvida tillämpningen uppnår uppfinningshöjd, och denna bestäms inte av svårigheten att utveckla de i uppfinningen ingående komponenterna, utan av det nya i kombinationen av dem. Massa (vikt), densitet och aerodynamiska egenskaper är alla fysikaliska företeelser, givna av naturen, men det är användningen snarare än blotta upptäckten av dem som är patenterbar.

    Patentsystemet må ha sina brister, men det här är inte en av dem. En betydligt allvarligare brist är allmänhetens förståelse för systemet, och det kan i sig vara tillräckligt för att motivera dess avskaffande. Det hjälper inte hur goda tekniska eller juridiska argument man har för att upprätthålla ett kommersiellt monopol inom någon del av näringslivet, om de människor som förväntas rätta sig efter bestämmelserna inte har den minsta känsla för hur de skall tolkas. När den allmänna opinionen börjar kräva att skator dras inför domstol och åtalas för stöld av silversaker, då bör man överväga att avskaffa också förbudet mot stöld.

  6. Björn Felten Says:

    @Anders:

    Jag tror att du gick vilse någonstans mellan fenan och klockan.

    Klockan är inte en av naturen färdigutvecklad produkt, men det är knölvalens fena. Om du hade tagit upp soluret, så hade det kanske varit en rimligare analogi. Men ändå inte patenterbart IMHO.

    Att det är möjligt att patentera en färdigutvecklad produkt bara för att man gjort sig besväret att utforska hur den egentligen fungerar, det är åtminstone för mig något fullkomligt horribelt. Särskilt som eventuella tillämpningsområden för den “nya”, patenterade metoden i detta fall är i det närmaste identiska med den ursprungliga konstruktionens, och den uppnådda fördelen med den gamla, sedan miljoner år tillämpade, metoden numera är väl bekant.

    Vad gäller själva den godkända patentansökan, så fanns det en länk till den där uppe i min artikel. Ganska fascinerande läsning faktiskt. Jag hade ingen aning om att patentingenjörerna kunnat driva fikonspråket till sådana höjder sedan jag själv sökte (och fick) ett par patent i början av 1980-talet.

    Och så behöver man ju faktiskt inte argumentera emot retoriska frågor, Anders. Jag lovar, jag tror inte på fullt allvar att knölvalarna skall behöva betala licens för sina fenor. De har förmodligen redan betalat ett alldeles för högt pris på japanernas “vetenskapliga forsknings”-altare. :(

  7. Accidental Pirate Says:

    Knivig fråga det där…
    Å ena sidan ställer det till med oönskade effekter med “dubbel” forskning som du beskriver. Å andra sidan kan jag förstå att en uppfinning behöver vara skyddad mot intrång för att kunna generera medel till att forska vidare.
    Det lilla jag vet om patent tycks mig dock vara mer realistiskt i sin tidsbegränsning än när det gäller film och musik.
    Det lär visst vara så att många forskare, inom främst medicin, släpper sina resultat i tidskrifter och på internet just med det uttalade syftet att ingen skall kunna ta patent på det. På så sätt skapas det en bas för andra forskare att gå vidare på och undvika onödig upprepning. Det gör också att livsviktig kunskap blir tillgänglig i tredje världen till lågt eller inget pris.

  8. Anders Andersson Says:

    Björn, knölvalens fena må vara en produkt av evolutionen, men denna fena är inte den färdigutvecklade produkt (eller uppfinning) som patentet avser. Företaget sysslar inte med att tillverka fenproteser åt knölvalar. Företaget sysslar med konstruktion av bland annat flygplansvingar (om inte i praktiken, så åtminstone i teorin).

    Jodå, jag såg patentansökan, men som du själv konstaterar är det ingen trivial läsning för normalt funtade människor, så jag brydde mig inte om att granska den närmare. Vi överens om fikonspråket; det bidrar förstås till allmänhetens minskande förståelse för patentsystemet. Längre ned i patentansökan blir språket något mer begripligt, och jag plockar en mening på måfå:

    On an aircraft wing, for example, the leading portion could be riveted to the primary portion at the longitudinal locations of the frames, with additional attachments at spaced intervals along the wing skin.

    Jag vill inte ge mig på att översätta ens denna enda mening till svenska, men den talar dels om en flygplansvinge (”aircraft wing”), dels om nitar (”riveted”). Knölvalar flyger inte, och de har inte nitar i fenorna. För att åstadkomma dessa flygplansvingar krävs ett tekniskt konstruktionsarbete som naturen inte har utfört, även om vingarna utnyttjar samma aerodynamiska fenomen som valarnas fenor. Det kan tyckas trivialt när man beskriver det som att företaget har “kopierat” knölvalarnas fenor, men då bortser man från allt det arbete som det innebär att prova ut olika vingkonstruktioner, göra teoretiska beräkningar och testa modeller i vindtunnlar. Det är ju inte så enkelt att man kan skicka en knölval till någon mindre nogräknad plåtslagarverkstad i Taiwan med instruktioner att ta mått på det stackars djuret och leverera femtio stycken vingpar till sportflygplan tillbaka till beställaren…

    Att ta det som naturen har producerat och introducera det på marknaden är en process som i sig kräver intellektuellt arbete, och det är denna process som kan motivera ett patent. Ett krav är att uppfinningen är ny, vilket den är i och med att ingen tidigare har introducerat denna teknik på den aktuella marknaden; att knölvalarna har använt tekniken i miljontals år saknar betydelse. Ett annat krav är att det inte ligger nära till hands för en fackman på området (vingkonstruktion) att välja denna konstruktion närhelst han får en beställning på ett par flygplansvingar. Jag är inte fackman på detta område, så jag kan inte bedöma i vilken mån det kravet är uppfyllt här, utan det är detta som patentmyndighetens sakkunniga skall göra. Ett negativt svar på den frågan kan ogiltigförklara det här patentet, men det utgör inget argument mot patentsystemet som sådant.

    Ett mekaniskt urverk innehåller en mängd komponenter, såsom kugghjul och fjädrar, och det är för sin funktion beroende av fysikens lagar. Pendeln i en väggklocka svänger enligt samma fysikaliska princip som en djungelchimpans i en hängande lian, men likafullt kan man få patent på urverket om konstruktionen är ny på marknaden för urverk utan att någon därvid invänder att själva pendelrörelsen är en produkt av naturlagarna som våra och chimpansernas gemensamma förfäder använde sig av för tiotals miljoner år sedan.

    Huruvida de naturfenomen som utnyttjas i en uppfinning uppstod ögonblickligen vid universums tillblivelse eller har utvecklats gradvis under miljarder år av biokemiska reaktioner och kombinationer av nukleinsyror spelar ingen roll för möjligheten att patentera uppfinningen. Ett pendelur är precis lika patenterbart som en flygplansvinge, oavsett komplexiteten hos de utnyttjade naturfenomenen. Det man mäter är komplexiteten hos det intellektuella arbete som människan tillför, och det behöver inte vara särskilt mycket. Därför skall flygplansvingen jämföras med pendeluret, men inte med knölvalsfenan eller hur universum fungerar enligt Einsteins allmänna relativitetsteori.

    Och soluret hade definitivt varit patenterbart, om vi bara väntat med att uppfinna det till dess att vi haft något fungerande patentsystem. Nu råkade det bli uppfunnet ändå, och föll därför i likhet med hjulet utanför den officiella statistiken. Anledningen till att soluret eller hjulet inte kan patenteras idag är alltså att det finns “prior art”, inte att dessa ting skulle vara naturfenomen. Det fanns knölvalar på stenåldern också, men stenåldersmänniskorna använde sig inte av formen på knölvalarnas fenor för att flyga i luften. Man försökte i stället efterlikna fåglarnas vingar, men det gick som bekant inget vidare förrän bröderna Wright insåg att man inte nödvändigtvis måste imitera själva flaxandet.

    Varför behöver man inte argumentera emot retoriska frågor? Jag vet att den var retorisk; det skrev jag ju själv. Syftet med mitt argument är att visa att du sätter fingret på fel saker; det hade varit precis lika missvisande att retoriskt fråga huruvida chimpanserna skall betala licens för sitt svängande i lianerna, och därmed försöka ogiltigförklara ett patent på ett pendelur som någon kan ha fått på 1800-talet. Om du menar att det har skett någon förändring i patentvärlden under de senaste hundra åren, så bör du inte illustrera det med en dräpande fråga som lika gärna kunde ha ställts till Edison (som förmodligen aldrig hade en tanke på att kräva solen på licensavgifter för att den lyste upp staden dagtid).

    För visst har det skett förändringar till det sämre; det håller jag med om trots att jag själv inte har någon egen erfarenhet av patentbranschen (annat än som passiv konsument av patenterade produkter). Fikonspråket du nämner är ett tecken på det; bakom det kan ju dölja sig vilka trivialiteter (och rentav lögner) som helst. Så länge jag själv inte har berörts av regelverket har jag dock tålt dess existens, och överlåtit åt näringslivets aktörer att brottas med detsamma. Om och när jag drabbas av det själv, eller jag ser mina vänner drabbas på ett orättfärdigt sätt, då har jag bara ett förslag till lösning: Tag bort det.

  9. Patrik Says:

    Nu har jag bara väldigt ytligt tittat på första patentkravet i det amerikanska patentet och så vitt jag kan se och om det stämmer att det är en kopia av en valstjärt eller vad det nu var för del av valen så borde det inte blivit något patent av den enkla anledningen att det redan är känt. Vad jag vet så följer även US principen att man bara kan få patent för något som är nytt. Hade det rört sej om ett sätt att tillverka något som såg ut som en valstjärt eller någon speciell tillämpning kunde det eventuellt varit okej, men i det här fallet används enbart ordet apparat och jag är ledsen men det räcker inte för att skilja det öht från en vals valstjärt. Vidare kan nämnas att på patentspråk betyder “wing” utskjutande del och kan vara allt från dörr till vinge till va det nu var. Det är först när vi kommer ner till patentkrav 27 det börjar hända något. Så jag ställer mej likt Felten frågande till just det här patentet.

  10. Patrik Says:

    Tillägg: konstruktion av valstjärtsliknande pryl vore möjligen okej också, men då får man fokusera på hur konstruktionen görs möjlig, inte bara förklara hur den ser ut.

  11. Patrik Says:

    Jag känner att jag måste förtydliga ytterligare och egentligen har jag rätt dålig koll på det amerikanska patentsystemet, men det jag stör mej på med patentet här ovan är att man i princip försöker patentera en upptäckt, vilket i europeisk precis som svensk patentlagstiftning inte är tillåtet. Visst kan man patentera en tillämpning av en upptäckt (nästan alla patent är ju det) som möjligen en flygplansvinge, men att bara slänga in ett “apparat” tycker jag nog är att göra det lite lätt för sej, skyddsomfånget blir alltför vitt och svårt att greppa för läsaren (tredje man brukar vi säga). Man skulle lika gärna kunna säga apparat som ser ut som en fågel och som kan göra det som en fågel kan. Nä, det håller inte.

  12. Anders Widén Says:

    Björn. Som du vet ödslar jag just nu min lilla överskottstid på att jaga riksdagsledamöter som inte vill svara på frågor om FRA.
    Men. Denna din postning om de fullkomligt horribla effekter patentsökande och patenterande börjar få är något jag länge velat belysa.
    I Afrika lider och dör massor med människor i Aids. Det finns bra mediciner, men de är skyddade av patent och därför 900 gånger dyrare att tillverka än de skulle kunna vara….

    Man har ju också börjat ta patent på våra gener, om jag har förstått saken rätt…

    Nå. För att komma till sak. Denna text är bra. Kan jag, om jag hinner tänka till, rippa den? Eller sno delar av den?

    jag börjar också fundera i termer av hur vi skribenter på nätet ska kunna accelerera vårt tänkande genom att använda oss av CC (Creative Commons) på olika sätt.
    Ett sätt är ju att vi för våra diskussioner via kommentarsfält. Ett annat är ju faktiskt att försöka förädla texter som denna din text, utan att bry sig om upphovsman bara tillsammans försöka förklara världen på ett nytt sätt.

    Jag kan också bara länka hit i en egen text, men någonstans önskar jag att vi tillsammans kunde komprimera sådana här vettiga kunskapspuffar så att fler hinner läsa och förstå - och kanske faktiskt börja utveckla världen i både vackrare och snabbare takt!

  13. Björn Felten Says:

    @Anders:

    Jag är ju piratpartist för gråtande ut högt! :)

    Självklart får du rippa, omforma, fixa och dona med min text hur mycket du vill! De tankegångar jag framför är baserade på andra människors tankar, och därmed gör jag bara anspråk på att jag återanvänt andra människors färdigformade tankar, inget annat.

    Så fort du läst något på min blogg så är det automatiskt din alldeles egen intellektuella egendom — just för att det du läst har kompilerats (tolkats) av ditt eget, empiriskt formade, läscentrum.

    Jag funderar fortfarande på hur jag skall kunna formulera denna min alldeles egen variant av creative commons. Om du eller någon annan läsare har några idéer i den riktningen, så är jag idel öra.

  14. Anders Widén Says:

    Björn, hade det givetvis på känn!
    Sitter själv och har malande i bakhuvudet hur CC i mitt eget liv egentligen borde formuleras.
    Jag vill ju att folk ska “rippa” fritt, för det är ju det vi gör när vi formar våra tankar.
    Samtidigt är det i vissa fall bra att tidigare tänkares namn åker med, finns med som källa. Även kanske ditt eller mitt namn.
    Det kan ju tänkas att det jag en gång formulerat exv på basis av vad du skrivit används i helt vansinniga sammanhang - och så drar man med ditt och mitt namn för att liksom påstå att “detta är sant”, men den nya kontexten gör att varken du eller jag vill vara med längre, man har vridit våra påståenden 180 grader tokigt

  15. Anders Widén Says:

    tillägg, Viss CC säger ju att cred ska ges.
    I vissa fall, när tankar tar en annan riktning än den man själv kan stå för, då vill man ju inte längre ha denna cred för att man varit med i tankekedjan, som i någons annan huvud blev olycklig…

    Men ska cred överhuvudtaget åka med någonsin?
    För om någon utvecklar jättefina tankar - som jag egentligen aldrig tänkt - varför ska mitt namn då åka med i credkedjan?

    Vi umgås med massor av texter som har anonyma eller endast påstådda författare. Bibeln är en sådan text. Den är inte skriven av 1 författare, inte ens sådana stycken som “Lukas evangerlium”. Det är ju massor av redaktioner genom tiderna som filat till, vantolkat och översatt felaktigt, ibland till det bättre ibland till det sämre.
    Ingen av dessa hordvisa medförfattare till Bibeln får cred.
    Lik förbannat säljer boken fortfarande väldigt bra!

    CC utan cred är alltså ingenting nytt…och kan vara storsäljande i tusentals år…

  16. Björn Felten Says:

    Ja, det finns en hel del överväganden att göra i sådana här sammanhang. Lite grand som inom matlagningen. Gör jag en biff á là Lindström och är trogen det ursprungliga receptet, så är det en Lindström. Men hur långt kan jag gå när det gäller att modifiera receptet innan det blir en annan, kanske egen (biff á là Felten) maträtt?

    Vi är ju alla små celler i en enorm samhällskropp. Även rent intellektuellt så samarbetar vi och interagerar, för att på så sätt ständigt utvecklas.

    Men var gränsen går till något helt nytt i de sammanhangen är åtminstone inte jag karl nog att avgöra, så därför tror jag att det är bäst att överlåta till respektive “rippare” att avgöra om han eller hon skall ge cred till någon som haft speciellt stor inverkan på dennes egna tankegångar. Det är ju trots allt han/hon som vet bäst om just mina tankar och idéer var av särskild stor betydelse, eller om de bara var ett litet trappsteg, bland en mängd andra, på vägen.

    Helt klart ger det du tar upp intressanta, filosofiska resonemang. Betydligt mer intressant än att fokusera på “intellektuell egendom” med ty åtföljande tvångsmedel för att tillfredsställa sin egen girighet i alla fall. :)

  17. Anders Widén Says:

    Björn, vad skönt att mitt, milt sagt, lite hoppiga resonemnang landade lyckligt i en (biff á là Felten), att tanken gick fram fastän jag hade så olyckligt bråttom när jag skrev att det logiska resonemang jag trots allt hade i ming hjärna slant en del på sin väg ut via tangentbordet. (Hemmapappa med tre barn, varav ett skulle iväg).

    Jag måste erkänna att jag slår en fin liten knut på mig själv i ämnet, som författare.
    I en perfekt och drömd värld skulle jag vilja fortsätta att skriva mina romaner om Djingi Khan. Just för glädjen att sen träffa läsare som tyckt om dem, fått nya tankar och drömmar av dem - kanske rentav lärt sig något.
    Nu sitter jag i två båtar, vill skriva for free, men har även gett ut ett gäng böcker som är (c).

    Mycket spännande brytningstid vi är i!

  18. Hannes Says:

    Förstår inte varför inte din blogg låg i min RSS-läsare förrän nu. Fantastiskt (och skrämmande) inlägg detta!

    Ämnet är ju väldigt stort, och handlar ju lika mycket som relationerna stat-universitet-företag som om patent. PP borde vända sig tydligt mot triplehelix-tänket, vinnova etc. Det skulle vinna mycket gehör inom delar av universitetsvärlden.

  19. Björn Felten Says:

    Hehe… Jodå, jag har lyckats hålla mig under Twinglyradarn, även om jag har min lilla trogna läsekrets. Välkommen skall du vara, Hannes.

    Vad gäller patent och forskning, så skulle man önska att — precis som när det gäller kulturskapandet — lagstiftarna skulle lyssna mer på de verkliga utövarna och mindre på de olika miljardindustrierna, det skulle samhället må mycket bättre av.

    Ett stort systemfel när det gäller den nuvarande patentsituationen är att, från att tidigare ha varit helt och hållet bekostat via allmänna medel, så är nu de flesta länders patentverk vinstinriktade. De tar betalt för varje godkänt patent varför avslag innebär förlust. Resultatet blir naturligtvis att nästan allt numera godkänns.

    Från att ursprungligen, i huvudsak, ha gällt färdiga apparater, så gäller det nu, som Patrik påpekar här ovan, metoder, idéer, upptäckter och annat fullständigt horribelt. Ja, till och med delar av människans genom (gener alltså) får man tydligen patentera nu! Skrämmande!

    Och samtidigt dör det tusentals människor varje dag i tredje världen, helt i onödan, bara för att stormrika bolag i västvärlden skall få fortsätta att tjäna miljardbelopp. Ofta på upptäckter som det allmänna redan har betalat för på olika sätt och vis. Usch, man borde skämmas.

  20. Fem saker du inte visste om Piratpartiet | lillebrorsan Says:

    [...] Att utvecklas är en omöjlighet om vi inte delar med oss. [...]

Leave a Reply