Hemmagjord salami

Via Patriks länkande till min kommentar om marinering hamnade jag nyligen via en märklig historia om konserverade citroner (citroner konserveras som bekant bäst i form av åttondedelsklyftor av snoppad citron, styckeinfrusna och därefter doppade i vatten för att få ett islager som förhindrar frysskador) på en sida som handlade om att göra sin egen salami.

Eftersom jag älskar salami över all annan korv, fångade detta omedelbart min uppmärksamhet. Men ju mer jag läste, desto mer förvånad blev jag. Detta var ju inte alls salami! Jag citerar ur Bra Böckers Lexikon:

salami, en ursprungligen ungersk korvtyp av gris- och nöt- eller hästkött, kraftigt kryddad med bl. a. rödvin, grovmalen vitpeppar och vitlök. Den saluförs i vårt land kallrökt och hårt saltad, oftast importerad från Ungern och Italien.

Jaha, inte mycket överensstämmelse med med det ursprungliga receptet — och bilden ser ju inte särskilt aptitlig ut IMHO, med “ärtstora” bitar av späck och smal som en pojkpitt. Tydligen separerade dessutom köttet från späcket när man försökte skära korven i skivor. Yuck!

Så raskt bestämde jag mig för att prova på en modernisering av receptet. Så här ungefär (jag valde en väldigt liten sats för att inte förstöra några råvaror ifall experimentet misslyckades):

200 g blandfärs
1/2 dl rödvin
4 blad vitlöksblast
1 tsk mald vitpeppar
2 msk filmjölk

Dessutom:
5 dl vatten
1 dl salt
1 tsk salpeter
1/2 kökshandduk eller lakansbit av motsvarande storlek

Gör så här:

  1. Koka upp vatten, salt och salpeter. Lägg i tyget och låt allt koka under lock i minst fem minuter.
  2. Mixa rödvin, filmjölk, vitpeppar och vitlök.
  3. Blanda ner i färsen. Låt stå i några timmar.
  4. Rulla in färsen hårt i tyget, knyt åt i varje ände.
  5. Häng upp rullen på varm plats i minst två veckor, för att torka. Doppa rullen i saltlaken ungefär två gånger i veckan.

Jag återkommer med resultat och bilder inom kort.

Uppdatering: Några missar vid nedskalningen till 200g tillrättade (två ställen där matsked skulle vara tesked). Dessutom har jag beslutat mig för att avstå från insaltningen i tre dygn i det här första försöket. Denna insaltning är nödvändig när man gör lufttorkad skinka, men köttfärs är ju inte detsamma som en hel köttbit, så jag nöjer mig denna gång med sältan från tyget.

7 Responses to “Hemmagjord salami”

  1. K says:

    Hej & hå, du snackar om det “ursprungliga receptet” och Bra Böckers Lexikon i samma blogg! Väx upp! Vad har den där kristdemokratiska charkuterismörjan på blandfärs i en kökshandduk med salami att göra?

  2. Björn Felten says:

    Vad slutresultatet har med salami att göra återstår naturligtvis att se. Det är väl inte alls osannolikt att jag behöver göra flera justeringar i mitt recept, men grunderna bör jag nog — tack vare BBL:s definition — ha fått ungefär rätt.

    Vad det hela har med kristdemokraterna att göra är väl däremot lika tveksamt som att exempelvis fänkålsfrön eller surdeg har något med salami att göra.

  3. […] kan inte annat än att beskriva mitt salamiexperiment som en fullständig succé. Långt ifrån en fiasco-salami om man säger […]

  4. Lisa says:

    Oh, så underbart! En salami-strid! Faktum är att salami nog allmänt anses ha sina rötter i Norditalien. Fänkål som tillsats är traditionell i Toscana.

    Bra Böckers Lexikon är nog inte en superbra källa.

    Personligen tycker jag det är coolt med nya metoder men jag skulle nog inte våga använda färdigköpt blandfärs om den inte var nymald i en mycket bra butik.

  5. Björn Felten says:

    Haha… Nä, någon strid tror jag inte att mitt lilla experiment skall ge upphov till, Lisa. Om det kan ge upphov till ifrågasättande av gamla “sanningar” inom matlagningens ädla konst, så är jag mer än nöjd.

    Och du har naturligtvis rätt i att den italienska salamin troligen är den mest berömda, men enligt de flesta källor jag konsulterat så förefaller den faktiskt att härstamma från Ungern.

    Och understå dig inte att tala illa om BBL! 🙂

    Vad gäller rädslan för köttfärs, som du berör, så är det förvisso en av de mest känsliga produkter vi har — på grund av en extremt stor yta. Men jag har fullt förtroende för mjölksyrans och vinets konserverande effekt. Och dessutom, som vi brukar säga här i Göteborg — lite skit rensar bara magen. Normalt inget som inte ett par rejäla klunkar dofilus klarar av att återställa. Dessutom har jag Caesar som osviklig indikator.

  6. […] nu har jag kommit in i en mjölksyreperiod. Min hemmagjorda salami byggde ju bland annat på mjölksyrans välsignade egenskaper för att förhindra att den använda […]

  7. Bertil says:

    Numera görs i princip all salami och annan lufttorkad korv, med hjälp av mjölksyrekulturer. Sådan kan man köpa på http://www.carnivor.se

Leave a Reply