Världens enklaste BT tracker
Via TorrentFreak blev jag uppmärksammad på ett helt otroligt litet hack. Jag är normalt ingen vän av patriotism — tvärtom anser jag att patriotism är roten till det mesta av allt det onda vi ser i världen — men ändå känns det lite extra trevligt att hacket i fråga är skrivet av en svensk.
Hacket kallas BitStorm och är en fullt fungerande BitTorrent-tracker i form av en liten PHP-fil. Allt som behövs, förutom en webserver med PHP-funktion, är alltså denna enda textfil. Fullkomligt fantastiskt.
Vill du testa, så föreslår jag följande tillvägagångssätt:
Ladda ner textfilen.
Editera de delar som du vill ändra. Förmodligen är det bara namn och placering av den så kallade databasfilen du behöver ändra. Se gärna till att ge den ett kryptiskt namn så att inte någon illasinnad person kan gissa sig till namnet och ladda ner den.
Skapa en folder på din webserver — “announce” är mer eller mindre industristandard, om man säger så. Ge den tillfälligtvis fullständiga rättigheter (chmod 777). Detta för att databasfilen skall kunna skapas initialt.
Döp textfilen till “index.php” och ladda upp den till “announce”.
Lägg till trackern “http://my.webserver.tld/announce” till en valfri torrent i din BT-client och vänta tills databasfilen har skapats.
Ändra tillbaka rättigheterna för “announce” till förslagsvis 755 eller vad du nu föredrar.
Klart!
Ladda gärna ner ui.php och lägg upp i din announce-folder. Det är den fil som skickas när någon försöker komma åt din index.php via wget, webbrowser eller annat oauktoriserat vis.
Min egen tracker finns nu som http://felten.se/announce ifall någon känner för att utnyttja den.
Tags: BitTorrent, Tracker
This entry was posted
on fredag, juni 17th, 2011 at 22:43 and is filed under Fildelning, Teknik.
You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed.
You can leave a response, or trackback from your own site.
juli 21st, 2011 at 14:22
Pappa, du kan konstiga saker. För en annan var det här rena kinesiskan. I min medicinska vokabulär finns inte dessa begrepp med. Om du bara visste vilka spännande teorier som avlöste varandra under tiden jag läste! För att sammanfatta: Först trodde jag du tyckte man skulle experimentera med ett datavirus (för virusar är något som jag lätt kan relatera till). Sen trodde jag du ville man skulle förstöra för “upphovsmannen” på nåt hemligt (eller “kryptiskt”, som du uttryckte det, för krypta är ytterligare ett ord som jag känner till från min yrkesvardag!) sätt som jag inte såg nån vits med.
Men jag landade nånstans i en slutteori om att allt detta handlar om hur man kan undvika att någon annan förstör för en eller hittar info om vad man gör…
juli 23rd, 2011 at 16:42
Hahaha!
Jodå, jag kan förstå att det är svårt att begripa alla de olika tekniska termerna när. Och nej, din slutsats var inte riktigt korrekt.
Om jag vill dela med mig av en fil (videoklipp, fotosamling eller dylikt) så finns det i princip två metoder att göra detta på. Antingen skickar jag filen till alla som vill ha den (eller låter dem hämta den själva). Då blir jag tvungen att, via mitt usla ADSL med max 40 kilobyte per sekund i sändhastighet, skicka samma data om och om igen till alla.
Till en eller två mottagare är det ganska OK, men om flera hundra vill ha filen, så tar det en evinnerlig tid — i alla fall om filen är stor.
Ett annat alternativ är att använda P2P-tekniken, där BitTorrent är den vanligast förekommande. Den går till så här:
Ponera att jag har en bok om 100 sidor som jag vill göra kopior av till 100 personer. I stället för att trycka upp 100×100 sidor och skicka ut (alt. 1 här ovan) så river jag ut de 100 sidorna och skickar en sida var till alla 100 mottagare. Dessa uppmanas sedan att göra 100 kopior av sin egen sida och sedan skicka en sida till var och en av de andra 99 mottagarna.
Då har jag skickat totalt 100 sidor i stället för 10.000. Och ingen av de andra har behövt skicka mer än så. Ändå har alla, i sluttampen, fått var sin komplett kopia av boken.
I datorernas värld går det till så att jag delar upp filen jag vill dela med mig av i 100 delar. Sedan skickar jag information om dessa sidor till en central så kallat tracker som håller “track” på var sidorna finns. Denna information uppdateras allteftersom fler och fler laddat ner en 100-del av filen, och trackern ser till att sidorna fördelas jämnt och att de som fått sidor verkligen skickar dessa vidare (annars får de inga fler sidor).
Fördelen blir mest påtaglig när filstorleken blir riktigt stor. Tag till exempel det här lovvärda initiativet. Här rör det sig om 32,4GB. Med 40kB i sekunden skulle det ta flera veckor att skicka den till var och en som är intresserad. Nu räcker det som sagt att skicka den en gång (i småbitar till tusentals mottagare) sedan är den “ute på nätet”, och alla som mottagit den kan i sin tur skicka den vidare.
Men tyvärr är själva trackern sårbar för diverse sabotage ifrån den giriga mediaindustrin. Om trackern stängs av, så fungerar P2P sämre. Således är det bra om så många som möjligt kör en tracker så att riskerna fördelas. Och nu finns det alltså möjlighet för var och en att köra sin egen lilla tracker.
juli 25th, 2011 at 22:25
Heeeerregud så fiffigt!! Jag är impad! Folk är så himla smarta…
juli 27th, 2011 at 0:40
[...] Shared Världens enklaste BT tracker. [...]