Nej Christian, vi behöver ingen Bill Of Rights för internet
Piratpartiets MEP Christian Engström har i ett upprop på sin blogg inbjudit svärmen att spåna om en Bill Of Rights för internet. Det är förvisso ett ambitiöst projekt, och det kan säkert placera piratpartiet på EU-kartan om ett sådant tillägg till de rättigheter vi redan har jämlikt ECHR skulle antagas.
Men behöver vi verkligen ännu ett dokument som definierar undantagen från våra mänskliga rättigheter? Jag vill påstå att så inte är fallet.
Precis som i mina tidigare förslag när det gäller vår upphovsrättslagstiftning och Regeringsformen Kapitel 2, så anser jag att den bästa vägen är att plugga igen alla kryphål i befintlig lagstiftning — helt enkelt radera mängder av PK-skit i alla våra lagar och regleringar. Särskilt då sådana som gäller våra mänskliga rättigheter.
Om vi till exempel tar ECHR, artiklarna 8-11, så har alla fyra det gemensamt, att de i punkt 1 slår fast vilka rättigheter vi har, och i punkt 2 stipulerar vilka undantag som tillåtes. Och alla tvåor har det gemensamt att de motiveras med att det anses vara nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral. Jättekryphålen Filemon, med andra ord.
Så allas vår Rätt till skydd för privat- och familjeliv (8.1), Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet (9.1), Yttrandefrihet (10.1) och Mötes- och föreningsfrihet (11.1) gäller alltså bara så långt som respektive 2:or tillåter. Med andra ord har vi inte dessa rättigheter, för de är alla av binär karaktär — antingen har man dem eller så har man dem inte.
Så hellre än att lägga ytterligare ett dokument till EU-handlingarna, vore det inte bättre att rensa upp i den djungel av dito som vi redan har? Genom att helt enkelt stryka ovan nämnda fyra 2:or, så har vi med kirurgisk precision undanröjt behovet av såväl 138:or som Bill Of Rights för internet.
“Warum es einfach machen, wenn man’s so schön komplizieren kann?” som vi brukar säga hemma i Tyskland…
Tags: Piratpartiet
november 28th, 2009 at 16:53
Du har helt rätt i att det egentligen handlar mer om att bekräfta att de rättigheter vi redan har ska gälla i den digitala världen också.
Problemet är att en massa regeringar (inklusive vår egen) har fått för sig att de kan strunta i mänskliga rättigheter på nätet.
Syftet med en Internet Bill of Rights är att påminna dem om att internet inte är något laglöst land där de själva och storföretagen får bestämma reglerna fritt, utan en viktig del av samhällets infrastruktur där de vanliga reglerna om privatliv, informationsfrihet etc måste gälla fullt ut.
november 28th, 2009 at 17:08
Jo, jag förstår precis. Det är som vanligt svårt, för att inte säga omöjligt, att åstadkomma några stora förändringar inom den praktiska politikens värld, så ett antal små steg i rätt riktning är förvisso bättre än att bara sitta på sina tummar och inte göra någonting.
Men vi som (fortfarande) befinner oss utanför den praktiska politiken må tillåtas att spåna om hur man i en perfekt värld hade kunnat agera.
Jag önskar dig naturligtvis lycka till med ditt Bill Of Rights, men hade som sagt föredragit lite mer handfast agerande — även om jag är pinsamt medveten om att det är ett tämligen utopiskt önsketänkande.
november 28th, 2009 at 17:45
Absolut rätt Christian!Budskapet ditt måste trummas in så att EU
verkligen förstår vad som gäller, trumma på!!
november 28th, 2009 at 17:59
Nja, jag vill nog inte hålla med varken Felten eller Engström i det här fallet. Vi behöver en Bill of Right för Internet, lika mycket som pressen behöver sin pressfrihet. Det räcker inte med att bara säga “samma rättigheter ska gälla på nätet”, och inte bara för att rättigheterna utanför nätet är otillräckliga även för AFK-världen.
Exempelvis bör inte äganderätten se likadan ut för den digitala världen som i den verkliga, det torde vara uppenbart för pirater vid det här laget. Sen ser jag gärna att man för in saker som e-demokrati, e-förvaltning, m.m. Vi behöver en Bill of Rights för Internet för att göra Internet till en allmänning, ett demokratiskt verktyg och en rättighet, skyddat från marknadens konstgjorda begränsningar för att exploatera och statens inskränkningar för att övervaka.
Det handlar alltså om MER än bara att vi ska få samma rättigheter på nätet som utanför.
november 28th, 2009 at 18:14
Ju mera lag, ju mindre rätt säger ordspråket. Skall man lägga till fler lagar, så måste man för överskådlighetens och den inre konsistensens skull också ta bort och förenkla andra lagar.
Annars får snart också en Bill of Rights en paragraf 2.
Förresten, “rensa bort skiten och plugga igen tvåorna” - hur tänker du egenligen?
november 28th, 2009 at 18:34
LOL Bengt!
Nä, riktigt så säger jag väl inte?
Vi har alltså fyra kapitel i ECHR som alla i punkt 1 nedtecknar våra rättigheter, men sedan i punkt 2 medger undantag från dessa.
Genom att ta bort dessa 2:or och låta 1:orna stå ensamma (utan nummer då alltså), så blir de mänskliga rättigheter, som vi genom artiklarna 8-11 garanteras, ovillkorliga.
november 28th, 2009 at 18:44
@Björn Felten: Helt rätt Björn!
Att skapa speciallagar för Internet är som att indirekt gå med på att Internet är mindre viktigt och verkligt än “real life”. Det tankesättet är så grundläggande fel att det bara blir kattskit om man spinner vidare på den föresatsen. Internet är en del av verkligheten, “det vanliga”, vardagslivet etc. Punkt!
@Sammy Nordström: Jag håller med din grundtanke, dvs att Internet skall skyddas från intrång från ex Orwellianer, statsmakter med korporativa tendenser, marknadsaktörer etc. Dock bör detta göras utan att man särbehandlar mer än nödvändigt. Kampen för nätneutraliteten är exempelvis inget egentligt undantag då det varit och är en förutsättning för nätets fortsatta tillväxt och utveckling.
Din jämförelse med pressen tycker jag haltar en aning. Bättre vore i så fall att man utvidgar pressfriheten till gemene man då nu gemene man de facto har möjlighet att vara sin egen “press” (journalist, redaktör, ansvarig utgivare, tryckfelsnisse…).
november 28th, 2009 at 19:45
“Dock bör detta göras utan att man särbehandlar mer än nödvändigt.”
Jag förespråkar inte särbehandling av samma företeelser för olika sammanhang, jag förespråkar särbehandling av helt olika saker just för att det är olika sammanhang. Att äga en stol och att äga en MP3 är inte samma sak, vi har redan idag olika lagar för äganderätt beroende på om det är fysiska föremål eller inte. Vad jag försöker säga är att imaterialrätten behöver anpassas för den digitala världen, och det är bara ett exempel på sådant som varken kan eller bör vara samma sak i den digitala världen som i den fysiska.
Sen har vi det här med hur Internet ger oss möjligheter som vi skulle kunna ta vara på på ett bättre sätt om man i lag gjorde det till rättigheter. Vad jag tänker på är som jag tog upp tidigare om e-demokrati och e-förvaltning. Jag menar att det bör vara en rättighet för medborgaren att både ta del av och delta i den demokratiska processen genom Internet. Sådana rättigheter får vi inte av nuvarande lagstiftning och utan sådana rättigheter kan stofilerna fortsätta tycka internet är en leksak man tar ifrån barnen när de inte sköter sig.
“Bättre vore i så fall att man utvidgar pressfriheten till gemene man då nu gemene man de facto har möjlighet att vara sin egen “press” (journalist, redaktör, ansvarig utgivare, tryckfelsnisse…).”
Vilket var typ det jag ville säga…
november 28th, 2009 at 20:04
Intressant fråga. Behövs det en IBR eller inte ? Man kan väl skissa på en sådan i alla fall och sedan jämföra med vad som redan finns. Det kanske visar sig att allt redan är täckt.