Delförslag till ny grundlag (RF 2 kap.)
Som jag tidigare nämnt så har politikerna de senaste 30 åren förvandlat vår grundlag till oigenkännlighet, med massor av kryphål i form av undantag i form av vanlig lag — och till och med förordning.
I ett försök att hjälpa våra folkvalda att vända den havererade grundlagsskutan rätt, så kommer här ett förslag på hur Regeringsformens andra kapitel, den del av grundlagen som fastställer allas våra fri- och rättigheter, skulle kunna se ut med alla kryphål borttagna. Borttagna delar är gråade så att de lätt skall synas, tillägg är fetmarkerade.
Om någon tycker att jag antingen gått för hårt fram eller att jag tvärtom missat något som också bör raderas, så mottages alla eventuella synpunkter med största tacksamhet. Likaså om något av det borttagna behöver motiveras närmare. Käre/a läsare, ordet är ditt.
2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
1 § Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats,
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften,
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.
Beträffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller vad som är föreskrivet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att taga del av allmänna handlingar. Lag (1998:1437).
6. internetfrihet: frihet att utnyttja ett helt och hållet oreglerat och oövervakat internet utan några som helst inskränkningar eller kontroller.
2 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag (1976:871).
3 § Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning.
Varje medborgare skall
i den utsträckning som närmare angives i lag
skyddas mot att hans personliga integritet kränkes genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. Lag (1988:1439).
4 § Dödsstraff får icke förekomma. Lag (1976:871).
5 § Varje medborgare är skyddad mot kroppsstraff. Han är därjämte skyddad mot tortyr och mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Lag (1976:871).
6 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§. Han är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Lag (1976:871).
7 § Ingen medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket.
Ingen medborgare som är eller har varit bosatt i riket får berövas sitt medborgarskap i annat fall än då han samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller genom att inträda i allmän tjänst, blir medborgare i annan stat. Utan hinder härav får dock föreskrivas att barn under aderton år i fråga om sitt medborgarskap skall följa föräldrarna eller en av dem. Vidare får föreskrivas att, i enlighet med överenskommelse med annan stat, den som sedan födelsen är medborgare även i den andra staten och är varaktigt bosatt där förlorar sitt svenska medborgarskap vid aderton års ålder eller senare. Lag (1979:933).
8 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövande. Han är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna detta. Lag (1976:871).
9 § Har annan myndighet än domstol berövat någon medborgare friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Vad nu sagts gäller dock icke när fråga är om att till riket överflytta verkställighet av frihetsberövande påföljd som har ådömts i annan stat.
Har medborgare av annan anledning än som angives i första stycket blivit omhändertagen tvångsvis, skall han likaså kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål.
Med prövning av domstol likställes i sådant fall prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.
Har prövning som avses i första eller andra stycket icke uppdragits åt myndighet som är behörig enligt föreskrifterna där, skall den ankomma på allmän domstol. Lag (1979:933).
10 § Straff eller annan brottspåföljd får icke åläggas för gärning som icke var belagd med brottspåföljd, när den förövades. Ej heller får svårare brottspåföljd åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Vad nu sagts om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott.
Skatt eller statlig avgift får ej uttagas i vidare mån än som följer av föreskrift, som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten.
Finner riksdagen särskilda skäl påkalla det, får dock lag innebära att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen inte hade trätt i kraft när nyssnämnda omständighet inträffade, om regeringen eller riksdagsutskott då hade lämnat förslag härom till riksdagen. Med förslag jämställes ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att sådant förslag är att vänta.
Vidare får riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om riksdagen finner att det är påkallat av särskilda skäl i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris. Lag (1979:933).
11 § Domstol får icke inrättas för redan begången gärning och ej heller för viss tvist eller i övrigt för visst mål.
Förhandling vid domstol skall vara offentlig. Lag (1976:871).
12 § De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra stycket får, i den utsträckning som 13-16 §§ medgiver, begränsas genom lag. Efter bemyndigande i lag får de begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 7 § första stycket 7 och 10 §. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 14 § första stycket andra meningen.
Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.
Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag om ändring eller upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättedelar av de röstande förenar sig om beslutet.
Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som enbart angår
1. förbud att röja sådant, som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är påkallat av hänsyn till intresse som angives i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,
2. husrannsakan eller liknande intrång eller
3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.
Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens vidkommande huruvida tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag. Lag (1988:1443).13 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.
Vid bedömandet av vilka begränsningar som får ske med stöd av första stycket skall särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.
Som begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses icke meddelande av föreskrifter som utan avseende på yttrandes innehåll närmare reglerar visst sätt att sprida eller mottaga yttranden. Lag (1976:871).14 § Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.
Föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung. Lag (1988:1443).15 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet. Lag (1976:871).
16 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Lag (1976:871).
17 § Förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare äger rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder, om annat ej följer av lag eller avtal. Lag (1976:871).
18 § Varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad
utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.
Den som genom expropriation eller annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten. Sådan ersättning skall också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen skall bestämmas enligt grunder som anges i lag.
Alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. Lag (1994:1468).
19 § Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag. Lag (1976:871).
20 § Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.
Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag. Lag (1994:1468).
21 § Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna skall svara också för att högre utbildning finns. Lag (1994:1468).
22 § Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare
i fråga om
1. skydd mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra trossamfund eller annan sammanslutning (2 § andra meningen),
2. skydd för personlig integritet vid automatisk databehandling (3 § andra stycket),
3. skydd mot dödsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttrande (4 och 5 §§),
4. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av brott eller misstanke om brott (9 § första och tredje styckena),
5. skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rättsverkan av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 §),
6. skydd mot inrättande av domstol i vissa fall (11 § första stycket),
7. skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund av kön (15 och 16 §§),
8. rätt till fackliga stridsåtgärder (17 §),
9. skydd mot expropriation eller annat sådant förfogande samt mot inskränkningar i användningen av mark eller byggnader (18 §),
10. rätt till utbildning (21 §).
Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är utlänning här i riket likställd med svensk medborgare även i fråga om
1. yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet (1 §),
2. skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första meningen),
3. skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtrolig meddelelse (6 §),
4. skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),
5. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),
6. offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),
7. skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje meningen),
8. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §),
9. rätt att driva näring eller utöva yrke (20 §).
På sådana särskilda föreskrifter som avses i andra stycket tillämpas 12 § tredje stycket, fjärde stycket första meningen samt femte stycket. Lag (1994:1468).
23 § Lag eller annan föreskrift får ej meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (1994:1468).
24 § Bryter regering mot något av ovanstående dömes samtliga regeringsmedlemmar till förlust av lön och samtliga förmåner, samt dessutom till två års fängelse.
juli 4th, 2008 at 16:31
Skön slutkläm och som kom precis innan tanken “men vart fasen är det fetstilta” uppenbarade sig!
juli 4th, 2008 at 16:42
Du har rätt Thomas, lite dåligt med fetstilade passager. Så därför tillförde jag raskt en välbehövlig, ny punkt 6 till första paragrafen. Skrutt också att jag missade den viktiga punkten från början.
(Att jag valde bort den ursprungliga punkten 6 beror för övrigt inte på att jag är motståndare till religionsfrihet, utan på att jag anser att den punkten täcks mer än väl av såväl mötes- som föreningsfriheten.)
juli 6th, 2008 at 22:15
Och dessutom är “rätten att utöva sin religion” litet väl luddig. Man får ju redan göra vad som helst som inte är olagligt… och det som är olagligt… det ska man ju hur som helst inte få göra.
juli 7th, 2008 at 14:46
Jag gillar mer korta och koncisa grundlagar som anger idéer att arbeta utifrån.
Som ett kort konstaterande om att man inte behöver hysa engelska soldater.
Det räcker.
juli 13th, 2008 at 17:38
Jag applåderar målsättningen, men genom att ta bort alla undantagen så avhänder man sig tex möjligheten att häkta folk under brottsutredning osv.
Alla grundlagar har nån form av undantag i rättighetskatalogen, och det finns god anledning till det. Ska man ha en grundlag så ska den gå att följa fullt ut, och då måste det gå att skapa legala undantag från den.
Problemet med den svenska (och europakonventionen) är att det är så ENKELT att stifta lag som upphäver vissa rättigheter, inte att de GÅR att upphäva. Jag är övertygad om att det för vart och ett av undantagen du har tagit bort går att hitta nåt fall där du håller med om att “Jo, det är klart, i just det fallet blir det ju absurt att inte kunna…”
Istället för att ta bort undantagsbestämmelserna, så borde man ha en speciell ordning för att stifta sådan lag, exempelvis att det krävs 3/4 majoritet eller 2/3 och val emellan, eller nåt sånt. Så att man inte kan upphäva brevhemligheten med ett fåtal röster som med FRA-lagen. Det skulle kunna vara lagrådets sak att flagga för att en lag är ett sådant undantag så att speciella regler ska gälla. Det borde också vara möjligt att i vanlig domstol hävda att en lag tillkommit i strid med det förfarandet och därför inte gäller.
Likaså, borde det inte räcka bara med ett val emellan som idag för att ändra grundlagen, det borde dessutom krävas kvalificerad majoritet.
juli 14th, 2008 at 0:21
Naturligtvis skall det gå att skapa undantag, men varför då låta det ske i form av lagar, som är så mycket enklare att ändra än själva grundlagen, och som till och med kan urholkas ännu mer genom att hänvisa till förordningar? Vi har ju, som du påpekar, nyligen sett hur en slarvigt ihopkommen departementspromemoria blivit upphöjd till lag som innebär stora ingrepp i vår grundlag.
Nä, skall det undantagas så skall det baske mig vara lika svårt att göra det som att ändra något annat i grundlagen. Att skapa något slags “mitt emellan grundlag och vanlig lag” tycks mig vara att komplicera saker lite väl mycket. Grundlagen skall IMHO vara så otvetydig och enkel att tolka och förstå, att varje medborgare skall klara av det. Till och med politikerbroilers alltså…
augusti 20th, 2008 at 18:24
[...] de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna artikel 8.1 samt vår egen grundlag RF 2 kapitlet 6 §. Här står det inget om någon jämrans integritet minsann, utan vad framför allt RF påkallar [...]
november 3rd, 2008 at 16:13
[...] nu kunnat bevittna hur fullkomligt obegripligt okunniga politiker utgör ett hot mot det, som IMHO borde vara inskrivet i vår grundlag som en mänsklig rättighet, nämligen fri och oreglerad tillgång till [...]
november 27th, 2009 at 9:18
[...] Men visst har Joshen helt rätt i att vår grundlag måste bli tydligare på de här punkterna. Den minnesgoda läsaren av den här bloggen minns förhoppningsvis mitt konkreta förslag till en reviderad version av RF 2 kap. [...]
november 28th, 2009 at 16:27
[...] som i mina tidigare förslag när det gäller vår upphovsrättslagstiftning och Regeringsformen Kapitel 2, så anser jag att den bästa vägen är att plugga igen alla kryphål i befintlig lagstiftning [...]