Felten Fabulerar

Jag skall inte försöka dölja, att en av anledningarna till att min blogg legat stadigt på mellan 100 och 200 besök varje dag, trots att jag inte hade skrivit något på nästan ett halvår, beror på mitt inlägg om barnporr för ett halvår sedan.

Jag visste naturligtvis exakt hur jag skulle välja bildtexterna för att få maximal uppmärksamhet. Googla gärna själv på någon av dem, och se vad du får för träffar — gärna med valet Bilder. Men att det skulle få detta, globala genomslag förvånar mig faktiskt ändå lite grand.

“Barnporr” har helt enkelt blivit den nya hypen, nu när “terrorism” börjar klinga av, snart tio år efter nine-eleven.

Är detta bra? Jovisst, om det hade inneburit att antalet övergrepp på barn hade minskat, så hade det varit toppen. Men tyvärr är så inte fallet. Snarare tvärtom.

Barnporr-kortet utnyttjas idag cyniskt av en massa giriga, multinationella företag, och, än mer, av mindre nogräknade, inkompetenta politiker, för att få samhällsmedborgare att acceptera begränsningar av deras grundlagsstadgade rättigheter. Särskilt gäller detta den globala mediaindustrin — och speciellt då deras underavdelning som fortfarande kämpar för att deras plastskivor skall få behålla sitt hundraåriga monopol på kulturspridande.

Vad vi i hela den civiliserade världen omedelbart måste göra, för att åtgärda detta skandalösa rättshaveri, är att så snart som möjligt avsexualisera alla lagar!

Vi har lagar som förbjuder misshandel. Lagar som är oomtvisteliga hos gemene man. Så varför behöver vi speciallagar för just sexuell misshandel?

Vi har lagar som förbjuder människohandel och slaveri (trafficking), så varför behöver vi speciella lagar för fall där sex råkar vara inblandat?

I en av kommentarerna till mitt, numera famösa, barnporrinlägg, så skriver kommentatorn Amarso en lång och mycket tänkvärd kommentar. Bland annat med frågan:

Men, förresten, måste ett övergrepp bara vara sexuellt?

Ja, hur är det med det? Är övergreppet så mycket värre bara för att det råkar ha sex involverat? Kan det inte vara så, att ett barn, som blir fysiskt, eller (ännu värre — troligen) psykiskt misshandlat, lider mer? Ett spräckt käkben, en allvarlig hjärnskakning, mängder med blåmärken och två brutna revben; kan det vara så att barnet upplever allt det som allvarligare än ett tafsande på snoppen? Enligt våra lagstiftare, så är tydligen det senare allvarligast…

Får jag föreslå att vi, så snart som möjligt, avsexualiserar vår lagstiftning? En misshandel är inte grövre bara för att det finns ett sexuellt element med i brottet. Åtminstone inte om samhället omedelbart slutar upp med att socialt stigmatisera allt som har med sex att göra!