Telefonsamtal från helvetet

April 23rd, 2008

Anna Troberg, aka Rosetta Sten har utmanat alla hågade läsare att skriva en berättelse som innehåller minst en fjärdedel av orden i triggerordlistan. Jag hoppas att det är tillåtet att, i stället för att emaila den, skriva den på sin egen blogg.

*ring*

— Håkan Roswall i ett badkar med välling.

— قنبلة Bodström مجلس الشع

— Men tjena Bodis! Fruktansvärt dålig lina du fått tag i, skrapig som tusan. Hur gick resan?

— لارهاب لسلام Kastrup عليكم säkerhetskontrollen راباللواءاتفطائر surströmming مخرب القاعدة إرها

— Rakt i ansiktet? Å fy katten! Vad hände efter att de spytt färdigt då?

— اسامة الأق självmordsbombare كتائبصن لاد ن فلسطي ب jetplan يوم الأرض ءالدولن شهد

— Jamen det var väl en trevlig service? Regeringsplanet direkt till Arlanda då alltså?

— غزة جرائ حرب الله CIA سلام عليكم stolpiller وعليك blöja السلام الاسكندناف svart ي huva كلاشنكوف

— Ajdå, det låter ju inte trevligt, men de flög väl dig i alla fall inte till Egypten, he he…?

— مولوتوف#¤%#!@!%¤!&قنبلةيدوية

— Jajaja, lugna ner dig nu Bodis, det är klart att du är mycket viktigare än ett par svartskallar. Det var förresten en fruktansvärt skrapig lina du hittat, jag hör knappt vartannat ord. Vart flög de dig egentligen?

— دبابة جاسوس -ثور Kuba عميل الخلافة جهاد مجاهدين

— Aha, först trodde jag att det var FRA som klantat sig när de kopplade om sina växlar utanför Forsmark. Jamen det är ju en trevlig liten ö. Det har ju Pierre Schori berättat.

— دبابة Guantanamo متفجراتديناميتفتح حماس عوزي

— Jahadu. Nåja, det kan väl inte vara så farligt det heller? Vi hade ju en svensk grabb där i flera år, och ni hade ju ingen större brådska med att få hem honom. Och förresten så har ju Bush sagt att de är mycket försiktiga och hänsynsfulla när de vattenbordar sina gäster, he he.

— العودةلنصر statsministern الله لاجئ فلسطيني ح

— Ja, OK, jag skall snacka med Fredrik. Kan du ringa mig igen imorgon?

— لزيتون- إنش إضطه الل bara ett samtal أكبر غص ا

— Å tusan, det var ju snålt. Du förresten, när jag slår på dig här, så står det att du är terroristklassad nu!!! Du har väl inte uttryckt dig olyckligt på telefonen? MEN VA FAN?!?!? Nu är ju jag också på den där jävla listan!?!?

*klick*

(Jag ber alla som behärskar det ädla språket farsi, med rötter från civilisationens vagga, om ursäkt för den brutala behandlingen av de arabiska bidragen till triggerordlistan.)

Lars, ring Sophi Solmani och Cornelis Wreewijk!

April 17th, 2008

Håkan Roswalls agerande, i nära samarbete med upphovsrättsmaffian, framstår mer och mer som rena farsen. Nu visar det sig alltså att en av de artister som IFPI föser framför sig, alltmedan de ivrigt hävdar att allt de gör gör de för artisternas bästa, inte alls hade sålt sin upphovsrätt till någon av IFPIs medlemmar.

Men det finns ju fler lustigheter att hitta i Roswalls stämningsansökan. Vilka är till exempel Sophi Solmani och Cornelis Wreewijk? Hur musikintresserad är man förresten om man inte ens kan stava till en av vårt lands folkkäraste musiker, Cornelis Vreeswijk? Och vad tycker Sophie Zelmani om att de som påstår sig företräda henne varken kan stava till hennes för- eller efternamn?

Att sedan Roswall är så pass obekväm med engelska språket, att han inte ens vet att det heter “don’t” och inget annat, kan man till nöds ha överseende med, och när till och med kanadensiska Amazon.ca stavar fel på “plumber” så kan man kanske inte begära mer av en svensk åklagare. Men “kommitté” borde väl varje byråkrat ändå kunna stava till?

Här är för övrigt listan på de 15 (14 kvar nu alltså) svenska artister, inspelade i Sverige, som IFPI påstår sig företräda. Kopierat och klistrat direkt ur Roswalls stämningsansökan — med alla stavfel intakta.

Backyard Babies — ”Stockholm Syndrome”
Sophi Solmani (sic!) — ”A Decade of Dreams 1995-2005”
Kent — ”The Hjärta & Smärta EP”
Lena Philipsson — ”Han jobbar i affär”
Petter — ”Mitt Sjätte sinne”, ”Ronin”, ”Bananrepubliken” och ”Petter”
Joakim Thåström — ”Skebokvarnsv 209”
Emilia de Poret — ”A Lifetime In A moment”
Cardigans — ”Dont (sic!) Blame Your Daughter”
Advance Patrol — ”Aposteln”
Snook — ”Snook, Svett & Tårar”
Amy Diamond — ”This Is Me Now”
Max Peezay — ”Discokommiten (sic!)”
Cornelis Wreewijk (sic!) — ”Till Sist”
Håkan Hellström — ”Nåt gammalt, nått (sic!) nytt, nåt lånat, nåt blått”
Per Gessle — ”Son Of A Plummer (sic!)”

Hmmm… Ovanstående liknar ju Finn Fem Fel. Fast det blev visst sex. Om något falköga hittar fler fel, så kommentera gärna.

Till yttermera visso har Roswall hittat ett filmbolag som heter Colombia (sic!) Pictures Industries Inc. Låter nästan som en Sydamerikansk knarkkartell. Lär vara en vanlig (freudiansk) felskrivning bland snortare.

Mjölksyrekonservering

April 14th, 2008

Jag har alltid varit intresserad av forna tiders (det vill säga före kyl och frys) olika konserveringsmetoder. Jag har redan tagit upp marinering i ett tidigare blogginlägg, och dessutom älskar jag gravad lax (hemmagravad så klart), en annan konserveringsmetod.

Men nu har jag kommit in i en mjölksyreperiod. Min hemmagjorda salami byggde ju bland annat på mjölksyrans välsignade egenskaper för att förhindra att den använda köttfärsen skulle bli direkt skadlig att äta efter att ha förvarats i rumstemperatur i flera veckor (släng er i väggen ICA!).

Jag fick för en tid sedan syn på en artikel i en papperstidning (sorry, det finns ingen länk) om att mjölksyra grönsaker. Visst har jag gjort hemmagjord surkål, men faktiskt aldrig varit medveten om hur det har fungerat. Men nu tror jag mig veta, så raskt kastade jag mig över mitt andra projekt i den här kategorien, mjölksyrade morötter.

Mjölksyrebakterier är livsviktiga för oss. I en annan artikel jag såg, stod det att vi har ungefär 2kg sådana i våra tarmar. Låter i och för sig väldigt mycket, men att det är “bra för magen” att dricka exempelvis dofilus är ju tämligen välbekant. Men tydligen är dessa små krabater nödvändiga för mycket annat än själva matsmältningen; bland annat för immunförsvaret. Och tydligen är det rent av så, att olika former av allergier kan ha ett direkt samband med brist på mjölksyrebakterier — framtiden får väl utvisa hur mycket sanning det ligger bakom alla dessa påståenden.

Recept

1 kg morötter, ekologiskt odlade
2 dl filmjölk
1 l vatten
1 msk salt

  • Börja med att hälla filmjölken i ett kaffefilter, sätt in i kylskåpet ett dygn så att vasslan får rinna av. Denna använder vi som startkultur. Resten kan man använda som matlagningsyoghurt eller rent av göra mjukost av. Men det är ett annat kapitel.
  • Dagen efter skalas morötterna och skärs i cirka två centimeter långa bitar. Lägg ner i glasburk med lock (gärna så kallad fransk burk — den där med gummiring och snäpplock).
  • Häll i vasslan.
  • Lös upp saltet i vattnet och fyll på burken tills det gott och väl täcker morötterna.
  • Låt stå i cirka tre veckor i rumstemperatur.
  • Efter två dygn skall det börja komma små bubblor, som visar att mjölksyrakulturen kommit igång. Glänta på locket ett par gånger i veckan så att inte burken sprängs ifall det skulle bli för högt tryck. Passa gärna på att kontrollera att det luktar syrligt och friskt i burken. Ser man bara till att hålla alla redskap med mera riktigt rena så är det ganska svårt att misslyckas i och med att vi fuskar och tar hjälp av en startkultur (vasslan) och att vi inte använder snabbodlade, hårt drivna morötter utan ekologiskt odlade.

    De syrade morötterna användes ungefär som pickles, men de är oemotståndligt goda att snaska i sig några lite då och då, ungefär som snacks. Och naturligtvis går det att konservera nästan alla andra grönsaker på samma sätt. Gul lök skuren i ringar var en riktig höjdare, den smakade godare än köpt syltlök. Vem vet, kanske det rent av går att mjölksyra kirskål…? 🙂

    Mjölksyrad morot

    SF startar egen BitTorrent site

    April 1st, 2008

    Efter den senaste tidens kritik mot SF för deras okänsliga agerande både mot fildelare och mot människor som erbjuder en förbättrad service för bioälskare som vill köpa biljetter on-line, så har nu ägarna av SF tagit i med hårdhandskarna och genomfört en storstädning i ledningen. I ett enda slag har genomsnittsåldern sänkts från 58 år till 34. Som ett resultat av denna föryngring har man nu bland annat beslutat sig för att, i stället för att bekämpa en teknologi som inte går att förhindra, försöka konkurrera på lika villkor. Man kommer därför att öppna en egen BitTorrent site där samtliga SF:s filmer skall gå att hitta.

    – Ett vanligt problem med de befintliga siterna är dels att det är lite si och så med seedningen, dels att kvaliteten på de rippade filerna ofta lämnar en hel del övrigt att önska, säger SF:s nytillträdde BT-chef Avrillo Sillén. Därför är vi glada över att ha knutit till oss kända kvalitetsrippare såsom aXXo med flera, vilka skall ansvara för att ripparna är av högsta kvalitet. Och självklart tillåter vi inga uppladdningar, allt material lägger vi upp själva.

    – Det kommer att kosta en euro per gigabyte att gå med i vår privata site, med minimum fem euro i startavgift. Därefter är det upp till var och en hur väl man värnar om sin ratio. De som har svårt att seeda tillräckligt får helt enkelt fylla på med flera donationer, de som klarar av det kommer så småningom att ha en välfylld ratio-kassa. Denna skall då gå att lösa in i form av biocheckar om så önskas.

    – Vidare kommer vi att alltid seeda alla filmer. Vid första “uppladdningen” med så mycket av vår fulla bandbredd — 100Mb för närvarande men vi skall försöka öka detta till 1Gb så snart vi fått ekonomi i siten — som möjligt, annars blir det troligen max 1Mb per torrent eller hur mycket det nu kan bli när alla torrents får dela lika på tillgänglig bandbredd. Superseeding naturligtvis, därefter går vi över till normal seeding (alltså 1Mb).

    – Genom att utnyttja BitTorrent så räknar vi med att spara många miljoner per år jämfört med om vi skulle satt upp en normal server, därför är det självklart att de som bidrager till bandbredden skall kunna lösa in sitt överskott i form av biocheckar för motsvarande samma, en euro per gigabyte, som de en gång betalat. Biochecharna är naturligtvis “anonyma” så den som vill börja handla med sådana på nätet är välkomna att göra så, vi bryr oss ju inte om vem som utnyttjar checkarna, bara vi får besökare på våra biografer. Dessutom kommer det att finnas en del reklam, som är relaterad till respektive film, men vi lovar att hålla den så diskret som möjligt. Det blir dessutom ofta olika specialerbjudanden som vi hoppas att filmälskarna skall uppskatta.

    – Filmerna kommer att erbjudas dels i 700MB AVI-format, dels i 4,5MB ISO. ISO-filerna kommer att vara rensade på allt skräp som den tidigare ledningen skräpat ner dem med, skräp som vi vet enbart förolämpat och retat upp våra kunder. Det går även att beställa HD-DVD på plastskiva för 4,5 euro. Denna skickas då samma dag via brev och bör alltså normalt nå beställaren inom 24 timmar — det vill säga ungefär lika snabbt som, eller rent av snabbare än, det går att ladda ner ISO-filen för de kunder som har långsamt ADSL eller sämre.

    – Vi kommer att dammsuga våra arkiv för att verkligen hitta alla filmer, gamla som nya, kassasuccéer såväl som fullständiga publikfiaskon. Det finns trots allt förmodligen en del som vill se dessa gamla, kommersiella misslyckanden och här har vi en verklig chans att ge våra kunder möjligheten att se även de mest udda delarna av vårt kulturarv — något som tidigare inte varit möjligt. Dessa kommer i många fall att vara “FREE Download”, som alltså inte påverkar ration. Vi ligger även i förhandling med SVT om att få lägga upp en annan del av vårt kulturarv: alla de gamla filmerna från SF-arkivet, som den gamla ledningen så vårdslöst sålde till SVT.

    – En liten brasklapp kan vara på sin plats: vi kommer inte att lägga upp filmer nyare än tre år, detta för att ge biograferna en bättre chans att överleva. Och en sak till: självklart kommer vi att avsäga oss alla kontakter med olika maffialiknande organisationer, såsom MPAA och IFPI, med omedelbar verkan. Enbart där kommer vi att tjäna miljoner, avslutar SF:s BT-chef Avrillo Sillén.

    Varför inte barnavdrag?

    March 25th, 2008

    Nu börjar det åter talas om att behovspröva barnbidraget. Bidrag, bidrag, bidrag… Är det allt våra politiker kan tänka sig? Vi skall alla fortsätta att vara bidragsberoende valboskap, allt tal om att det skall löna sig att jobba och så vidare, är alltså enbart läpparnas bekännelse?

    Det enda rimliga är naturligtvis att skrota bidraget och ersätta det med avdrag! Det finns klara normer för hur mycket ett barn anses kosta, ge barnfamiljerna detta belopp i avdrag i stället. Exempelvis 2500:- för första barnet, 2000:- för det andra och så vidare. Per månad naturligtvis. Valfritt vilken förälder som utnyttjar avdraget/avdragen — att dela på dem är också möjligt.

    Det är faktiskt inte så många decennier sedan vi hade särskild skattetabell för barnfamiljer, med betydligt lägre skatt för dessa naturligtvis. Något som gjorde det möjligt att försörja en hel familj på en inkomst. Nuvarande skatteregler tvingar ju ut båda föräldrarna i arbetslivet. Inte för att jag förordar den kvinnofälla som systemet skapade för 50+ år sedan, men lite valfrihet skulle väl ändå inte sitta fel?

    Bloggarstorm — den moderna varianten av tittarstorm

    March 17th, 2008

    Reaktionen på SvD:s Brännpunktartikel, där två moderata ministrar med all önskvärd tydlighet visar att de fortfarande lever kvar långt bak på 1900-talet, blev minst sagt våldsam. I skrivande stund finns där 666(!!) kommentarer och 70 bloggkommentarer. Närmare vad som förr i tiden kallades tittarstorm kan man knappast komma.

    De flesta har väl sina favoritbloggar på RSS, och har redan läst alla välformulerade sågningar av Asks senaste stolleprov, men ifall ni inte har den inlagd bland favoriterna, så rekommenderar jag att ni lägger till Rosetta Stens blogg. Hon skriver mycket bra om det hela ur “kreatörernas” synvinkel.

    En sak som slår mig när jag läser de olika politrukernas smörande för mediaindustrins lakejer är att de flesta politiker tydligen lider av missuppfattningen att det finns ungefär ett halvdussin internetoperatörer i Sverige, och att det alltså skulle vara en tämligen lätthanterlig och överskådlig skara. Jag kan inte låta bli att tänka på en scen ur Tillbaka Till Framtiden, där familjen McFly har hejdlöst roligt åt att någon skulle ha mer än en TV-apparat.

    Snälla fru Ask, idag har nästan alla hushåll inte bara flera TV-apparater och flera telefoner, vi har dessutom flera datorer i varje hushåll. Och det är väldigt vanligt att alla de olika datorerna i hushållet delar på en gemensam internetuppkoppling. Det brukar vanligtvis lösas så att man i det lokala, hushållsnära nätet har ett internt nät med interna IP-nummer. Vanligtvis i 192.168.xxx.xxx-serien eftersom detta är default i exempelvis Windows. Och detta innebär att den som står för abonnemanget är sin egen internetoperatör. Från större företag ner till enstaka hushåll.

    Vi har alltså förmodligen någon miljon eller fler internetoperatörer enbart i Sverige! Skall alla dessa alltså tvingas lagra trafikuppgifter för sina lokala nätverk?

    Hemmagjord salami — så här blev det

    March 12th, 2008

    Jag kan inte annat än att beskriva mitt salamiexperiment som en fullständig succé. Långt ifrån en fiasco-salami om man säger så.

    Naturligtvis var jag orolig för att det hela skulle ända i en livsfarlig matförgiftning av familjen — att förvara köttfärs två veckor i rumstemperatur i dessa ICA-skandalers dagar var ju så att säga lite grand att utmana ödet.

    Men de små mjölksyra-nyssemyssarna gjorde vad de förväntades göra, och saltskyddet runt korven lyckades hålla alla elakartade små krabater borta. Slutresultatet blev helt enkelt strålande. Det både luktade och smakade salami om det hela! Halva salamin gick åt så snabbt att det var med nöd och näppe jag hann fotografera resultatet.

    Hemmagjord salami

    Notera gärna hur tunna skivor det gick att skära. Visst är väl det trevligare än centimetertjocka skivor med ärtstora isterklumpar som separerat från köttet?

    Det enda jag skulle vilja ändra på är färgen. Lite rödare färg por favor. Men det fixar jag förhoppningsvis i nästa sats genom att tillsätta ett kryddmått salpeter till färsen så snart som möjligt.

    Dessutom tror jag att fjälster är att föredra framför min metod hämtad från lufttorkad skinka. Det fungerar alltså helt klart med handduksvarianten, men de yttersta millimetrarna av salamin blir lite för torr.

    150kWh/dygn året runt — märkte inget?

    March 1st, 2008

    I en märklig historia, som förefaller att ha sitt ursprung i ett inslag i SVT:s Sydnytt, så berättas det om en pizzeria som fick en elräkning som var något i hästeväg. Det förekommer, som sagt, en hel del märkligheter i den här historien, som även Sydsvenskan och SvD återger.

    Till att börja med tjatas det om och om igen om att det rör sig om åtta år. Tittar man noga på den sammanställning av elräkningen som skymtar förbi i inslaget från Sydnytt, så står det att räkningen gäller 2001-02-19 till 2008-01-05, vilket åtminstone jag får till knappt sju år. I artiklarna står det dessutom att pizzerian bytte ägare 2001, vilket var anledningen till att jag kollade detta, så var de åtta åren kommer ifrån skulle vara intressant att få veta.

    Vidare påstås det att det rör sig om “en halv miljon kilowattimmar”, men enligt ovan nämnda räkning förefaller det röra sig om något mindre, närmare bestämt exakt 382.653 kWh.

    Räknar man nu lite grand på detta, så får man en genomsnittlig förbrukning om 150 kWh per dygn. Dag ut och dag in, året runt. Skulle verkligen någon klara av att bränna så mycket el utan att märka det? En dåligt isolerad, eluppvärmd villa brukar ligga på ungefär hälften, och här var det fråga om bottenvåningen i ett hyreshus, så uppvärmningskostnaden torde antagligen ha varit minimal i övriga huset.

    Emellertid kan man ha synpunkter på att det dels står på räkningen att förbrukningen är beräknad, detta trots att Eons kundombudsman påstår att de fått avläsningar regelbundet sedan 2003, och dessutom att det fakturerade beloppet innebär ett genomsnittligt pris på 83 öre/kWh, ett pris som förmodligen gäller idag, men knappast har gjort det under alla de aktuella åren. En brasklapp för att det, som sagt, bara visas en sammanställning av räkningen i TV-inslaget — det är möjligt att en del frågetecken kan rätas ut om man får se hela räkningen. Synd bara att SVT:s reporter inte ägnade mer tid åt detta, så att historien hade blivit lite mindre märklig…

    Hatten av för Bo Hedin!

    February 26th, 2008

    Under helgen har det rått en viss förvirring i bloggosfären beträffande Twinglylänkar från en SvD-artikel. Ena stunden fanns de, andra inte och så helt plötsligt var de där igen. Nu verkar det som om förklaringen kan vara att tidningens chefredaktör och ansvarige utgivare, Bo Hedin har återställt ordningen, och, om man läser mellan raderna kan man rent av ana att en och annan överambitiös medarbetare har fått en tillsägelse.

    Att rakryggat stå för ett misstag är verkligen inget vi är vana vid från gammelmedias håll. Vi har ju fortfarande bland annat det märkliga agerandet från DN:s kulturredaktion i färskt minne. När så ändå sker, så skall det uppmärksammas och hedras. Symptomatiskt är för övrigt att just Bo Hedin har en aktiv blogg, något som man inte är bortskämd med från gammelmedias chefers håll.

    Vad gäller den svåra frågan om att moderera diskussions- och länkdelarna så tror jag att de flesta förstår vilken svår balansgång det måste vara. Men samtidigt är det ju dessvärre nödvändigt, med tanke på hur en del människor agerar i skydd bakom sina anonyma tangentbord. Bland annat problemet med så kallade Twinglyhoror (bloggare som pingar till höger och vänster för att locka till sig läsare utan att själva tillföra debatten något) kräver ju väldigt stora, aktiva insatser av moderatorerna. Oscar Swartz redogör med sedvanlig stringens för denna del av problematiken.

    Man kan bara önska SvD lycka till med detta svåra jobb, och hoppas att de lyckas finna en gyllene medelväg som — liksom våra spamfilter för email — sållar bort det värsta spammet utan att något legitimt material faller offer under processens gång. SvD framstår i alla fall ännu en gång som den del av gammelmedia som minst av alla gör sig förtjänt av epitetet gammel, tack vare en framsynt och klok chefsredaktör och ansvarig utgivare.

    Hemmagjord salami

    February 24th, 2008

    Via Patriks länkande till min kommentar om marinering hamnade jag nyligen via en märklig historia om konserverade citroner (citroner konserveras som bekant bäst i form av åttondedelsklyftor av snoppad citron, styckeinfrusna och därefter doppade i vatten för att få ett islager som förhindrar frysskador) på en sida som handlade om att göra sin egen salami.

    Eftersom jag älskar salami över all annan korv, fångade detta omedelbart min uppmärksamhet. Men ju mer jag läste, desto mer förvånad blev jag. Detta var ju inte alls salami! Jag citerar ur Bra Böckers Lexikon:

    salami, en ursprungligen ungersk korvtyp av gris- och nöt- eller hästkött, kraftigt kryddad med bl. a. rödvin, grovmalen vitpeppar och vitlök. Den saluförs i vårt land kallrökt och hårt saltad, oftast importerad från Ungern och Italien.

    Jaha, inte mycket överensstämmelse med med det ursprungliga receptet — och bilden ser ju inte särskilt aptitlig ut IMHO, med “ärtstora” bitar av späck och smal som en pojkpitt. Tydligen separerade dessutom köttet från späcket när man försökte skära korven i skivor. Yuck!

    Så raskt bestämde jag mig för att prova på en modernisering av receptet. Så här ungefär (jag valde en väldigt liten sats för att inte förstöra några råvaror ifall experimentet misslyckades):

    200 g blandfärs
    1/2 dl rödvin
    4 blad vitlöksblast
    1 tsk mald vitpeppar
    2 msk filmjölk

    Dessutom:
    5 dl vatten
    1 dl salt
    1 tsk salpeter
    1/2 kökshandduk eller lakansbit av motsvarande storlek

    Gör så här:

    1. Koka upp vatten, salt och salpeter. Lägg i tyget och låt allt koka under lock i minst fem minuter.
    2. Mixa rödvin, filmjölk, vitpeppar och vitlök.
    3. Blanda ner i färsen. Låt stå i några timmar.
    4. Rulla in färsen hårt i tyget, knyt åt i varje ände.
    5. Häng upp rullen på varm plats i minst två veckor, för att torka. Doppa rullen i saltlaken ungefär två gånger i veckan.

    Jag återkommer med resultat och bilder inom kort.

    Uppdatering: Några missar vid nedskalningen till 200g tillrättade (två ställen där matsked skulle vara tesked). Dessutom har jag beslutat mig för att avstå från insaltningen i tre dygn i det här första försöket. Denna insaltning är nödvändig när man gör lufttorkad skinka, men köttfärs är ju inte detsamma som en hel köttbit, så jag nöjer mig denna gång med sältan från tyget.