Aptera — den ultimata bilen?

July 13th, 2008

Ibland undrar man vad de stora biltillverkarna sysslar med egentligen. Alla verkar vara överens om att spotta ut nästan exakt likadana bilar, bara två-tre olika modeller. Var finns nytänkandet, var finns framtidsvisionerna? Inspirerad av diverse länkar på Lunkens spännande blogg hittade jag bland annat nedanstående. Kika på den här bilen, Volvo och SAAB:

Och tänk er sedan att byta ut det konventionella elektriska drivsystemet med blyceller, likströmsmotor m.m. stenåldersprylar, som dessvärre verkar användas, till den här kanadensarens otroliga konstruktion: Nap Pepins Lithium BugE.

Lithium BugE

Medan vi väntar på att Apteran skall komma till Sverige med Nap Pepins elystem, så kan man ju alltid fantisera om det här lilla trevliga alternativet:

Kinesisk elbil

En kinesisk elbil i 30.000-kronorsklassen. Skapliga specifikationer även i standardutförande. Har vi inte sett den där fronten tidigare, förresten…? 🙂

Kalla fakta 17 november 2003 — om FRA

July 12th, 2008

Ytterligare lite gammalt godis, denna gång efter tips från signaturen Hans. Lyssna gärna på FRA-chefen, hur han lät exakt likadant för snart fem år sedan som han gör nu. Dessutom ser man lite rörliga bilder från FRA:s hemliga spionstation i Rörvik, Onsala, som jag berättat om tidigare.

Lite väl stort klipp för att lägga ut direkt direkt över min usla lina, så vi får fildela ut det till alla intresserade via The Pirate Bay.

“Släng övervakningsförslaget i papperskorgen, Odenberg!”

July 9th, 2008

Som framgår av namnet Odenberg, så är detta ett mer än ett år gammalt citat. Gissa vem som skrev så här?

Släng övervakningsförslaget i papperskorgen, Odenberg! Försvarsminister Mikael Odenbergs nygamla förslag att ge Försvarets radioanstalt fria händer att avlyssna vanliga människors dagliga telekommunikation är lika nyskapande som dåligt. Uppenbarligen bryter förslaget mot regeringsformens och Europakonventionens krav. Vi vet också att all övervakning riskerar att medföra missbruk och läckage, en risk som ökar dramatiskt med försvarsdepartementets förslag. Därför bör förslaget, som är tänkt att diskuteras vid dagens regeringssammanträde, omedelbart hamna i papperskorgen.

Tja, flitige tipsaren Johan T från kommentarerna på bloggen opassande vet det naturligtvis. Det är ännu en gång tack vare Johan, som jag hittar ytterligare ett guldkorn på webben.

Det rätta svaret är, att det var ingen mindre än den moderate ledamoten i riksdagens konstitutionsutskott Henrik von Sydow som uttryckte sig så kategoriskt mot FRA-lagen i ingressen till en debattartikel på DN för ganska exakt ett och ett halvt år sedan.

Men tydligen räckte inte denna hans starka övertygelse längre än den gjorde för exempelvis ett par centerpartister med lika hög svansföring, när det väl kom till kritan. Även Henrik valde den breda vägen till slut. Han kvittade inte ens ut sig utan tryckte verkligen på JA-knappen.

UPPDATERING: Oops! Innan jag skrev det här inlägget så rapporterade DN:s usla hemsida en (1) enda blogglänk från Twingly. Nu står det helt plötsligt 28 där, så uppenbarligen var inte Sydows artikel så bortglömd som det först verkade. Kan det ha varit min länk som plötsligt fick DN:s hemsida att uppdatera länkrapporten? Nåväl, det skadar inte att fortsätta att påminna om riksdagsledamöternas dubbelmoral — om och om igen!

Försvar och signalspaning — att ha eller inte ha

July 9th, 2008

Vad gäller försvaret, så kan vi kanske alla vara överens om att det inte föreligger något militärt hot mot Sverige, bara eventuella civila hot av olika slag? I så fall kan man ju fråga sig varför vi skall envisas med ett militärt försvar i stället för att följa med utvecklingen och satsa på ett civilt försvar? Så här skrev jag i en bloggkommentar för några år sedan:

Det stora hotet mot dagens samhälle påstås ju vara terrorismen. Och terrorismen går ju som bekant (USA) inte att bekämpa med militär, för det är poliser bättre. Så varför då inte dra konsekvenserna av detta och införa polisvärnplikt i stället för militärdito?

Denna polisvärnplikt skall då vara lika för män och kvinnor, och självklart få hela militärbudgeten till sitt förfogande. Körkortsutbildning ingår naturligtvis. Med 90.000 (en normal årskull) värnpliktiga poliser på våra gator torde brottsligheten minska rejält. Och dessutom får samtliga medborgare klart för sig hur det är att vara polis, med den, förhoppningsvis, ökande respekt för yrket det bör innebära.

För att inte tala om vilken enormt stor bas man får att rekrytera specialinriktade poliser ifrån. IT och all annan teknik, ekobrott, miljö, m.m. Marinen utbildar sjöpolis och kustbevakning, flygvapnet helikopterförare och annan flygverksamhet, motorförbanden den bilburna polisen och varför inte skapa särskilda “cykelförband”? Och jodå, jag kan mycket väl tänka mig att jägarförbanden får utbilda särskilda insatsstyrkor.

Men framför allt gäller det olika nivåer av chefer. Själv är jag befälsutbildad och vet vilken otroligt bra befälsutbildning vår militära organisation erbjuder — eller i alla fall erbjöd på 1970-talet. Dagens politiskt tillsatta polischefer skulle inte ha en chans i den konkurrensen, med allt vad det skulle innebära i form av kompetensutveckling av poliskåren.

När det gäller signalspaning och att ha uppsikt på omvärlden, så skall vi självklart ha det. Men inte genom antikverade metoder från WWII utan genom moderna metoder. En sådan metod kan vara att utnyttja den formidabla, nya kraft som vi nu sett att bloggosfären kan vara.

Om vi i stället för att sälja ut våra internetförbindelser med Ryssland till USA, satsade på att göra dem ännu säkrare, så att inte ens snokande NATO-länder kan avlyssna något, så skulle vi kunna få hjälp av bloggare i Ryssland och andra förment “elaka” länder med omvärldsinformationen. Säkert skulle vi den vägen få betydligt bättre och tillförlitligare info än av ett superhemligt regeringsorgan som aldrig ens har brytt sig om att följa svensk lag.

Gräv upp skiten!

July 4th, 2008

Kan man annat än hålla med den nya stjärnan på satirtecknarnas himmel, Mathias S? Klicka på bilden på Knölföda för en högupplöst bild, där de suveräna detaljerna framgår tydligare. Är det månne en centerpartist som håller i spaden där? Vad säger ni, Erik, Henrik och Markus? 🙂

Åhej!

Delförslag till ny grundlag (RF 2 kap.)

July 3rd, 2008

Som jag tidigare nämnt så har politikerna de senaste 30 åren förvandlat vår grundlag till oigenkännlighet, med massor av kryphål i form av undantag i form av vanlig lag — och till och med förordning.

I ett försök att hjälpa våra folkvalda att vända den havererade grundlagsskutan rätt, så kommer här ett förslag på hur Regeringsformens andra kapitel, den del av grundlagen som fastställer allas våra fri- och rättigheter, skulle kunna se ut med alla kryphål borttagna. Borttagna delar är gråade så att de lätt skall synas, tillägg är fetmarkerade.

Om någon tycker att jag antingen gått för hårt fram eller att jag tvärtom missat något som också bör raderas, så mottages alla eventuella synpunkter med största tacksamhet. Likaså om något av det borttagna behöver motiveras närmare. Käre/a läsare, ordet är ditt.


2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

1 § Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats,
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften,

6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

Beträffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller vad som är föreskrivet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att taga del av allmänna handlingar. Lag (1998:1437).

6. internetfrihet: frihet att utnyttja ett helt och hållet oreglerat och oövervakat internet utan några som helst inskränkningar eller kontroller.

2 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag (1976:871).

3 § Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning.
Varje medborgare skall

i den utsträckning som närmare angives i lag

skyddas mot att hans personliga integritet kränkes genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. Lag (1988:1439).

4 § Dödsstraff får icke förekomma. Lag (1976:871).

5 § Varje medborgare är skyddad mot kroppsstraff. Han är därjämte skyddad mot tortyr och mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Lag (1976:871).

6 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§. Han är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Lag (1976:871).

7 § Ingen medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket.
Ingen medborgare som är eller har varit bosatt i riket får berövas sitt medborgarskap i annat fall än då han samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller genom att inträda i allmän tjänst, blir medborgare i annan stat. Utan hinder härav får dock föreskrivas att barn under aderton år i fråga om sitt medborgarskap skall följa föräldrarna eller en av dem. Vidare får föreskrivas att, i enlighet med överenskommelse med annan stat, den som sedan födelsen är medborgare även i den andra staten och är varaktigt bosatt där förlorar sitt svenska medborgarskap vid aderton års ålder eller senare. Lag (1979:933).

8 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövande. Han är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna detta. Lag (1976:871).

9 § Har annan myndighet än domstol berövat någon medborgare friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Vad nu sagts gäller dock icke när fråga är om att till riket överflytta verkställighet av frihetsberövande påföljd som har ådömts i annan stat.
Har medborgare av annan anledning än som angives i första stycket blivit omhändertagen tvångsvis, skall han likaså kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål.

Med prövning av domstol likställes i sådant fall prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.
Har prövning som avses i första eller andra stycket icke uppdragits åt myndighet som är behörig enligt föreskrifterna där, skall den ankomma på allmän domstol. Lag (1979:933).

10 § Straff eller annan brottspåföljd får icke åläggas för gärning som icke var belagd med brottspåföljd, när den förövades. Ej heller får svårare brottspåföljd åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Vad nu sagts om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott.
Skatt eller statlig avgift får ej uttagas i vidare mån än som följer av föreskrift, som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten.

Finner riksdagen särskilda skäl påkalla det, får dock lag innebära att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen inte hade trätt i kraft när nyssnämnda omständighet inträffade, om regeringen eller riksdagsutskott då hade lämnat förslag härom till riksdagen. Med förslag jämställes ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att sådant förslag är att vänta.

Vidare får riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om riksdagen finner att det är påkallat av särskilda skäl i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris. Lag (1979:933).

11 § Domstol får icke inrättas för redan begången gärning och ej heller för viss tvist eller i övrigt för visst mål.
Förhandling vid domstol skall vara offentlig. Lag (1976:871).

12 § De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra stycket får, i den utsträckning som 13-16 §§ medgiver, begränsas genom lag. Efter bemyndigande i lag får de begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 7 § första stycket 7 och 10 §. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 14 § första stycket andra meningen.
Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.
Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag om ändring eller upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättedelar av de röstande förenar sig om beslutet.
Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som enbart angår
1. förbud att röja sådant, som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är påkallat av hänsyn till intresse som angives i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,
2. husrannsakan eller liknande intrång eller
3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.
Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens vidkommande huruvida tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag. Lag (1988:1443).

13 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.
Vid bedömandet av vilka begränsningar som får ske med stöd av första stycket skall särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.
Som begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses icke meddelande av föreskrifter som utan avseende på yttrandes innehåll närmare reglerar visst sätt att sprida eller mottaga yttranden. Lag (1976:871).

14 § Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.
Föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung. Lag (1988:1443).

15 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet. Lag (1976:871).

16 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Lag (1976:871).

17 § Förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare äger rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder, om annat ej följer av lag eller avtal. Lag (1976:871).

18 § Varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad

utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.
Den som genom expropriation eller annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten. Sådan ersättning skall också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen skall bestämmas enligt grunder som anges i lag.

Alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. Lag (1994:1468).

19 § Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag. Lag (1976:871).

20 § Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.
Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag. Lag (1994:1468).

21 § Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna skall svara också för att högre utbildning finns. Lag (1994:1468).

22 § Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare

i fråga om
1. skydd mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra trossamfund eller annan sammanslutning (2 § andra meningen),
2. skydd för personlig integritet vid automatisk databehandling (3 § andra stycket),
3. skydd mot dödsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttrande (4 och 5 §§),
4. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av brott eller misstanke om brott (9 § första och tredje styckena),
5. skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rättsverkan av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 §),
6. skydd mot inrättande av domstol i vissa fall (11 § första stycket),
7. skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund av kön (15 och 16 §§),
8. rätt till fackliga stridsåtgärder (17 §),
9. skydd mot expropriation eller annat sådant förfogande samt mot inskränkningar i användningen av mark eller byggnader (18 §),
10. rätt till utbildning (21 §).
Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är utlänning här i riket likställd med svensk medborgare även i fråga om
1. yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet (1 §),
2. skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första meningen),
3. skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtrolig meddelelse (6 §),
4. skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),
5. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),
6. offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),
7. skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje meningen),
8. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §),
9. rätt att driva näring eller utöva yrke (20 §).
På sådana särskilda föreskrifter som avses i andra stycket tillämpas 12 § tredje stycket, fjärde stycket första meningen samt femte stycket. Lag (1994:1468).

23 § Lag eller annan föreskrift får ej meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (1994:1468).

24 § Bryter regering mot något av ovanstående dömes samtliga regeringsmedlemmar till förlust av lön och samtliga förmåner, samt dessutom till två års fängelse.

Krigshetsarna i USA flyttar fram positionerna

July 3rd, 2008

När man vet vad man skall leta efter så är det inte så svårt att hitta de olika pusselbitarna och deras rätta plats. Den som brukar pussla vet hur man brukar göra: kantbitar, särskilt utmärkande färger, “inre” kanter såsom gränsen mellan himmel och berg, och så vidare.

Spionen lägger pussel

Lite grand detsamma blir det när man försöker hitta anledningar till varför en regering satsar så otroligt högt på en enda giv — som i fallet FRA-lagen där de flesta är överens om att insatsen för några av partierna rent av kan vara framtida möjligheter att över huvud taget passera 4%-spärren.

Själv är jag helt övertygad om att svaret på gåtan här ovan står att finna i Sveriges intima kontakter med USA sedan andra världskriget. Eller rättare sagt, de politiska förbindelserna. När man nu nås av nyheten att USA skall placera ut tio robotramper i Polen så är det inte utan att tanken på FRA:s utökade mandat, med bland annat övervakning av 80% av Rysslands totala internettrafik, dyker upp som en pusselbit som verkar passa in i pusslet som hand i handske.

Det har påpekats flera gånger tidigare, men förtjänar att påpekas om och om igen:

Det är huvudlös och oansvarig utrikespolitik, som utgör det i särklass största hotet mot Sveriges säkerhet.

Att agera hjälpredor åt krigshetsarna i Washington är verkligen inget som gör att vi blir säkrare — tvärtom.

Ryssland har sett robotskölden som ett hot och sagt att Moskva kan komma att flytta fram sin egen kärnvapenarsenal till EU:s gränser.

Jamen visst är det väl precis så vi vill ha det, eller hur Fredrik R och Carl B? Ni vet, de där “yttre hoten” som ni ständigt drar upp. Frågan är ju bara om ni verkligen är så dumma i huvudet att ni inte fattar att ni faktiskt medverkar till att skapa yttre hot i stället för att skydda landet från dem, när ni agerar nickedockor åt USA.

FRA borde dela ut nya cue cards

July 2nd, 2008

På wikipedia hittar man följande inledning till artikeln om cue card:

Cue cards, also known as note cards, are cards with words written on them that help actors and speakers remember what they have to say.

Att FRA-förespråkarna har fått ett antal cue cards att läsa ur när de får besvärliga frågor verkar uppenbart. Att de har lyckats memorera dem innebär ingen egentlig skillnad. Vi har lagt märke till det om och om igen. I riksdagsdebatter, i massmediaintervjuer — ja till och med i vad som kallas chatt av vissa organisatörer.

Nu senast noterar jag det i en intervju med moderaten Enström i Expressen. För har vi inte hört exempelvis “allt från terrorism och grov gränsöverskridande brottslighet, IT-angrepp och spridning av massförstörelsevapen” ett otal antal gånger tidigare? Jag menar alltså just den exakta ordalydelsen. Till och med papegojor brukar ju kunna variera sig lite.

Mitt tips till FRA är alltså att författa ett antal nya cue cards att dela ut till det tjog eller så personer, som ständigt knuffas fram för att övertyga svenska folket om FRA-lagens förträfflighet, med lite nya ordalydelser. Gärna med lite högre teknisk nivå på texterna. De nuvarande må ha fungerat på riksdagsledamöter och andra teknikimbecilla människor i maktens korridorer — för den publik ni nu ställts inför har de enbart ett löjets skimmer över sig.

Och snälla FRA, glöm det där med det nyspråkliga ordet “signalspaning”, det är det ingen som går på hur ofta det än sägs. Kalla åtminstone massövervakningen vid sitt rätta namn.

FRA:s USA-spår

June 30th, 2008

Ännu en gång är det efter ett tips från en kommentator hos opassande som jag hittar ett verkligt guldkorn på internet. Nämligen i Jan Sjöholms kommentar den 28 juni 5:42 pm (när nu det är — jag har aldrig brytt mig om att lära mig det där pm/am-köret som jänkarna envisas med, snälla Emma, fixa 24h-klocka 🙂 ) till det här inlägget, där han nämner en “Rapport till Journalistfonden för vidareutbildning” av Martin Jönsson 2005-02-07.

Denna rapport, som går att läsa här (PDF) är nästan att betrakta som den felande länken när det gäller varför inte bara en utan två regeringar har varit så kåta på att få igenom den synnerligen märkliga FRA-lagen. Rapporten är så uppseendeväckande, att jag vill uppmana alla som har engagerat sig i FRA-frågan att läsa den. Inte bara skumma igenom den alltså, utan att studera den som komme det en tenta på den om en vecka.

Uppdatering:

Via Lakes lakonismer (ännu en gång) hittar jag följande briljanta teckning av Mathias S. Besök gärna hans blogg Knölföda för en dos satiriska teckningar av högsta klass.

Spin-occio av Mathias S

Omutlig spårhund inget för den svenska ankdammen

June 30th, 2008

Outgrundliga äro ibland hyperlänkandets mystiska vägar. Ibland kan det vara svårt att i efterhand rekonstruera de slingeri-krokiga vägar som lett fram till några verkliga godbitar på nätet. Men i det här fallet har jag för en gångs skull kvar alla mellanlägen. Från Lakes lakonismer: Centeruppropet: FRA – Dålig PR för (c) hittade jag till Docere: Om konsten att rösta emot sina värderingar. En knivskarp analys om hur illa det kan gå med demokratin när man skapat en miljö av grupptänkande jasägare, något som vi ju nyligen fått slående bevis för när FRA-lagen kuppades igenom.

Därifrån länkades jag vidare till en fyra år gammal artikel i DN: De farliga jasägarna av ingen mindre än Inga-Britt Ahlenius. Denna artikel är precis lika brännande aktuell idag, som för fyra år sedan. Om politikerna hade lyssnat på kritiken som framfördes där, och vidtagit de rätta åtgärderna, så hade vi inte haft dagens pinsamma FRA-situation. Pinsam inte minst beträffande Sveriges anseende internationellt.

Inga-Britt är ingen vanlig dussin-skribent som får en artikel publicerad i DN. Mellan 1993-2003 var hon generaldirektör för dåvarande Riksrevisionsverket. Älskad av tjänstemännen på RRV, hatad av överheten som hon var satt att granska. För en bredare allmänhet blev hon först känd sedan hon varit med om att 1999 avslöja den omfattande korruptionen och nepotismen inom EU-kommissionen, ledd av Jacques Santer, som därefter tvingades avgå. Men redan då började den politiska adeln i Sverige visa att de inte alls gillade hennes närgångna granskande av dem.

När hennes förordnande som generaldirektör för RRV gick ut 2003, var det naturligtvis inte tal om att dåvarande finansministern Bosse Ringholm, på vars bord tillsättandet låg, skulle förlänga hennes förordnande. Jo, ni läste rätt, i Konungariket Sverige åligger det finansdepartementet — och ytterst finansministern — att tillsätta riksrevisorn! Bosse kunde inte ens hitta någon annat uppgift för denna numera internationellt uppskattade revisor. I ankdammen Sverige, grupptänkets högborg med sin konfliktobenägna jasägarkultur fanns det helt enkelt inte plats för en omutlig spårhund.

Nåja, för Inga-Britt var det naturligtvis inga problem att hitta nya uppgifter, trots att Sveriges regering motarbetade henne så mycket de kunde. Efter att ha röjt i EU:s korrupta Kosovo-avdelningar i två år blev hon till slut ny chef för FN:s interna revision, en post som rankas som den tredje högsta inom hela FN. Typiskt nog efter att USA hade föreslagit henne — naturligtvis inte Sverige.

Efter att Ringholm och Persson hade gett Inga-Britt foten 2003, så ombildades dåvarande Riksrevisionsverket till Riksrevisionen. Den främsta kritiken som Inga-Britt hade framfört var att rikets revisorer var politiskt tillsatta. Gamla och nya riksdagsledamöter är de enda som sitter där. Precis som när det gäller den tredje statsmakten så är detta något fullständigt unikt bland förment demokratiska länder. I alla andra länder är det en självklarhet att rikets revisorer skall vara helt fristående från politikerna, men så icke i vår lilla ankdamm. Och självklart gick man inte ifrån denna princip när man 2003 gjorde några smärre, kosmetiska förändringar i rikets revision. Enligt politikerna är det som bekant bara politiker som besitter de nödvändiga kunskaperna i nästan allt som har med rikets administration att göra.